– Det är fler som ser kompisar fara illa eller som själva upplevt biverkningarna. Och att man reflekterar över konsekvenserna är positivt. Då kan det sprida sig till flera ungdomar, säger Nicklas Pettersson, chef för polisens ungdomsgrupp i Norrköping.
Men någon minskning av missbruket bland unga går inte att se.
– Spice är fortfarande ett stort problem, säger han.
Ett problem med drogen är att lagstiftningen inte hänger med. Allt eftersom kända spice-sammansättningar blivit narkotikaklassade har tillverkarna bara svarat med att hitta nya lagliga sammansättningar med okända effekter.
Att drogen betraktats som laglig har gjort att många unga också felaktigt uppfattat den som ofarlig.
– I Norge har man i stället narkotikaklassat hela familjen av spice-liknande preparat. Men det är en uddlös lagstiftning vi har i Sverige, säger Nicklas Pettersson, som inte tror att producenter eller säljare i så stor utsträckning påverkas av om drogen är laglig eller inte.
– Men bland yngre har det större betydelse. Jag tror att färre skulle pröva om det var olagligt. Tröskeln blir högre, säger han.
Att producenterna hela tiden förändrar drogens sammansättning är också en stor del av faran för ungdomarna som brukar den.
– De har ingen aning om vad det är de har beställt. De färgglada påsar med fräna namn som vi såg för några år sedan ser vi inte längre. Nu är det ett vitt pulver som kommer med posten, som man ska dosera själv. Och det finns ingen bruksanvisning. Ungdomarna får vara försökskaniner, säger Nicklas Pettersson.
Det här gör att polisen ser spice som ett allvarligare problem än cannabis i dag, där effekterna trots allt är mindre oförutsägbara.
Många unga ser spice just som ett alternativ till cannabis, som de i sin tur uppfattar som en lätt drog. Den internationella debatten om cannabis som läkemedel påverkar också ungas syn på drogen.
– Men för mig är cannabis en tung drog. Om man är 14–15 år och använder cannabis i två år, så tappar man två år av utveckling. Hjärnan slutar växa, förklarar han.
Det förekommer även andra droger bland ungdomar, främst tabletter av olika slag. Men den omskrivna Superman-drogen, som skördat flera liv i Sverige den senaste tiden, har polisen inte stött på i Norrköping.
Polisens ungdomsgrupp genomför just nu besök i alla sjundeklasser i Norrköping, då de bland annat informerar om droger.
– Det är ett sätt att få tillfälle att träffa många på kort tid, säger han.
De har också samtal med ungdomar ute på stan, i skolor och på fritidsgårdar och söker också upp ungdomar som de misstänker har problem med droger.
– Men det är så många ungdomar det handlar om att vi inte räcker till. Vi får in fler tips än vi hinner gå vidare med. Missbruket går ner i åldrarna och i dag är det inte ovanligt att 14–15-åringar använder droger. Vi har även stött på barn i 12-årsåldern som prövat, säger Nicklas Pettersson, som ser droger som det största problem som Norrköping har i dag.
– Just nu är läget helt bedrövligt, säger han.
Han skulle förstås gärna se att ungdomsgruppen fick utökade resurser.
– Om vi var fler skulle vi kunna få tag på fler ungdomar och göra märkbar skillnad i ett helt område eller på en skola. Det är så många ungdomar vi inte hinner med, för att något annat mer akut kommer emellan, säger han.