Fjolårets utbytesstudenter som kom till Sverige skickades hem under pandemins första skälvande månader 2020.
De som anlände till hösten har nu bott här under två terminer och är färdiga att vända hem. Med helt nya insikter och kunskaper om Sverige, skolan och oss svenskar som folkgrupp.
Magnus Ålstam tvekade inte att ställa upp när den ideella utbytesorganisationen AFS Interkultur frågade om de kunde öppna sitt hem för Mirjam Suanno, från Italien.
– Vi tänkte nog lite tvärtom om mot andra. Vi såg det som ett kul avbrott i covidtristessen. Att det hände något kul i den grå vardagen, berättar Magnus Ålstam som har två egna tonåringar, 15 och 17 år, i familjen.
Det blev en del ommöbleringar i huset för att fysiskt få plats, så att Mirjam skulle kunna få ett eget rum.
– Det löste sig bra. Men det kommer att bli ett stort tomrum nu, för hon har blivit en del av familjen. Som en extra dotter. Det klickade verkligen direkt i familjen. Mirjam har blivit en naturlig del av den. Jag tycker att det har gått jättebra den här tiden, säger värdpappan.
Om skoltiden på Hagagymnasiet innehållit distansstudier har vardagen för Mirjam ändå inte varit lika strikt som den har varit i vissa regioner hemma i Italien.
– Det har varit mer skolarbete än i Italien, men jag ångrar ingenting. Samtidigt mycket mer frihet utanför skolan och med pandemin. Det är inte obligatoriskt med munskydd här. Det finns regioner i Italien där du inte ens har kunnat gå ut och handla utan tillstånd, säger Mirjam med sina blågula solglasögon utanför Färgargården.
Anna Holbrook från Kalifornien, USA, gick också på Hagagymnasiet, men läste ett annat program.
– När vi båda haft en dålig dag började vi alltid skratta när vi träffade varandra. Det har varit så kul, säger Anna med ett uttal helt utan brytning.
– Jag började plugga svenska hemma, men har förbättrat mitt språk mycket här. Restriktionerna gjorde tiden lite långsammare. Men det har gått bra, säger Anna.
Julafton, valborg och midsommar blev inte riktigt så svenskt som det skulle ha blivit under ett vanligt år för utbytesstudenterna. Trots det har det gått att knyta sociala kontakter och möta nya vänner. Alla har kommit närmare sin värdfamilj under pandemin.
Eric Zaima från Brasilien, Eugenia Grande, Spanien, och Violet Stephens, Kalifornien i USA, som bott i Östergötland ger alla en ganska enhetlig bild av sitt utbytesår.
– Distansundervisning var lite svårt. Men jag är verkligen glad att få komma till Sverige, för det här året var min enda chans att kunna vara utbytesstudent utomlands, säger Violet Stephens.
Syftet med utbytesstudenter är att bygga broar och öka förståelsen mellan olika kulturer och människor. Det är inte ovanligt att barn till föräldrar som varit utbytesstudenter också provar på det.
Violets mamma var i Sverige 1988.
– Jag visste lite om Sverige och har rest hit tidigare. Men mycket av det jag lärt mig om landet har varit andrahandsinformation. Nu var det kul att få komma hit och få egna erfarenheter och kunskaper, säger Violet inför hemresan och sitt sista år på high school i USA.
– Det jag kommer sakna mest är det personliga utrymmet som man får här i Sverige. Kanske det beror på covid? Generellt tillåts du att ha sätet bredvid dig på bussen ledigt. Ingen verkar vilja sätta sig bredvid, men i USA blir det snabbt upptaget. Det är trevligt att få det utrymmet.