Marie Leboulenger hade googlat efter masterutbildningar i migrationsstudier när hon gjorde en ansökan till Linköpings universitet. Hon lämnade Normandie i Frankrike förra året och landade i Norrköping. Första intrycket var bra. Förutom regnet, då.
– Jag var riktigt förvånad, för att vara en mindre stad är det mycket som händer, säger Marie Leboulenger.
– Här var det Kulturnatten i höstas, och nu är det musikfestivalen Future Echoes i slutet av mars med många olika artister från Storbritannien och andra länder, så jag är väldigt förvånad av stadens dynamik.
Hon upplever tystnaden och lugnet som något av det bästa med Norrköping, men uppskattade också tidigt närheten till allt, som universitetet, affärer och kaféer. Marie Leboulenger kommer från en familj av bagare och kockar och tycker att man kan hitta väldigt goda bakverk i Sverige. Speciellt semlor har blivit en favorit som hon nu gillar att prova på alla kaféer som hon besöker.
– Jag har en passion för fika!
Innan flytten hade hon en bild av att hon skulle mötas av ett landskap med höga berg, och en befolkning som åt ekologisk och närproducerad mat. Det är något som hon själv upplevt vara en utmaning på plats i Sverige. Hon var i början förvånad över att inte se några utomhusmarknader med lokala råvaror, men säger att hon har vant sig vid det nu.
Annat som skiljer sig mot livet i Frankrike är sättet att visa respekt mot varandra.
– Jag brukade ofta säga små ord, som "hej", "hejdå", eller "tack" på allmänna platser. När jag gör det här får jag känslan av att det inte är riktigt lika vanligt, säger Marie Leboulenger men poängterar att det är hennes egen upplevelse.
Varje år tar Linköpings universitet emot omkring 1 000 utbytesstudenter.
Just nu är Laura Marchese från Santa Catarina i Brasilien en av dem som läser i Norrköping. Hon hittade också en intressant masterutbildning i migrationsstudier.
Laura Marchese kom hit i augusti 2022 efter en två dagar lång resa och tänkte:
– Jag är äntligen här.
Här bor hon i korridor och tror det kan vara ett bra sätt att lära känna nya människor. Det var även i korridoren som hon träffade sin partner.
I Norrköping gillar hon att promenera längs Strömmen eller att ta en öl med vännerna, gärna på Världens Bar eller Trädgår'n som under somrarna brukar anordna latinofester.
Laura Marcheses intryck av människorna i Norrköping är positivt.
– Som du vet kommer jag ha intrycket av att de är mer reserverade på något sätt. Jag tror inte jag kan jämföra med människorna jag har träffat i Brasilien, men generellt är alla väldigt snälla.
När familjen kom på besök visade hon dem bland annat Strömparken och de promenerade längs Drottninggatan.
– Det var väldigt trevligt att se dem uppleva miljön och höra dem säga ”det är en så fin stad”.
Laura Marchese vet inte när hon lämnar Norrköping men skulle vilja ha möjlighet att stanna längre än planerat. Hon är för tillfället volontär hos en organisation som jobbar med migranters integration på arbetsmarknaden. Om hon stannar skulle hon vilja fortsätta arbeta inom detta område.
– På två år hinner livet hända, nu har jag byggt upp en bas här. Jag har vänner och partner här. Så nu skulle jag vilja kunna stanna.