Utredningskön växer för vuxen-ADHD-test

Vuxna som misstänker att de har ADHD, Aspergers eller Tourettes syndrom kan få vänta i över fyra år på en utredning. Och kön växer hela tiden.

Norrköping2009-05-11 00:15
Trycket på neuropsykiatriska utredningsteamet, som gör dessa utredningar i östra länsdelen, är stort och antalet remisser ökar hela tiden. Teamets psykolog Åsa Schiller tror att ökningen till viss del är kopplad till en dokumentär om att leva med ADHD, som sändes i SVT i september 2008.- Folk fick aha-upplevelser och kände igen sig själva och sina svårigheter. Eller så visste de innan, men bestämde sig för att ta tag i problemen när de sett dokumentären, säger hon.Neuropsykiatriska teamet gör ett 20-tal utredningar per år och har kapacitet att ta in en ny patient varannan vecka. I slutet av januari stod 66 personer i kö, den 2 april var de 80. Fortsätter remisserna att ramla in i samma takt så kommer väntetiden att öka med ett år var tredje månad. Vårdgarantin, som vanligen finns till för att begränsa väntetider, gäller inte här.Inte bara diagnos
Teamet tar emot vuxna från 18 år och uppåt. De ställer inte bara en diagnos utan gör även en funktionsbedömning, och är främst inriktade på att upptäcka ADHD, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom och andra autismspektrumstörningar.För att få en utredning ska det finnas ett lidande, en funktionsnedsättning som hindrar i vardagen och/eller att det föreligger en risk att livsomständigheterna betydligt försämras om man inte får en utredning. Man ska vara i behov av behandling eller stödåtgärd, inte bara vara lite nyfiken på om man kanske har ADHD.Köerna stressar
För personalen är de växande köerna en stor stressfaktor. De får ofta samtal från människor som vill ha hjälp, fort. Vissa säger att de inte orkar längre eller att de är rädda för skilsmässa. Andra att de tvingats hoppa av sin utbildning eller att de inte klarar av att sköta sitt jobb. Åsa Schiller påpekar att det är de som är mest kompetenta som ringer. De som är i störst behov av hjälp kommer sig oftast inte för med att höra av sig.- Ofta händer det, när vi öppnar en remiss, att vi tänker att "den här skulle vi behöva ta emot i morgon, eller helst i dag". Vid lång kö kan det hinna hända saker som gör att situationen förvärras för den enskilde, säger hon.Hon tycker att det är extra sorgligt när unga människor behöver deras hjälp.- Förr fanns det väldigt lite kunskaper om dessa funktionsnedsättningar, så det är naturligt att många som är födda på 60- och 70-talen söker vår hjälp. Men när det gäller de som är unga i dag så borde de ha fått hjälp mycket tidigare.Samverkan viktig
Carin Tyrén, verksamhetschef på vuxenpsykiatrin, när inget hopp om att mer resurser kommer att avsättas till den här typen av utredningar. Hon tror i stället på andra lösningar.- Man kan sätta in insatser utan en fullständig diagnos och funktionsbedömning. Vi måste utgå från vilka svårigheter som finns i stället - vad behöver man för att få sin dag att fungera? Samverkan med andra samhällsaktörer är viktigt, säger hon.Hon jämför med om en person är deprimerad. Då görs ingen omfattande utredning för att konstatera att det handlar om en depression, i stället behandlar man symptomen. Samtidigt är hon tydlig med att en del verkligen behöver få en riktig diagnos.- Det här är en ny grupp för vården, även om problematiken funnits tidigare. Vi måste lära oss att hantera det bättre och lösa situationen med de resurser vi har, säger Carin Tyrén.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om