De vill ha ett klart besked från Region Östergötland och Östgötatrafiken om hur det blir med trafiken på Trozelligatan, eftersom det är regionen som bestämmer om den. Kommunen vill att sträckan trafikeras även om Ljuralänken byggs.
– För att försäkra oss om att de investeringar vi har gjort där används, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).
Ett klart besked om förutsättningarna för det beviljade statsbidraget på ungefär halva byggkostnaden behövs också.
Och så behövs tid att diskutera spårvägen i framtiden.
– En viss tidspress finns på grund av det beviljade statsbidraget, men så viktigt är inte ens statsbidraget så att man måste forcera fram ett beslut i januari. Den här frågan är för stor för det, säger Lars Stjernkvist.
Många Norrköpingsbor engagerar sig
Han tycker att det måste finnas tid att både diskutera Ljuralänken och att sätta in den i ett större sammanhang.
Det pågår en större översyn av framtidens resande i Norrköping och han hoppas att många vill vara med och diskutera hur kollektivtrafiken ska planeras när staden växer.
På stan möter han människor som har synpunkter på Ljuralänken. En del vill inte ha spårväg överhuvudtaget för att de anser att det är för dyrt. Andra ser behoven, men oroar sig till exempel för Kristinaplatsen, förskolan och Vasaparken.
– Då är det viktigt att stanna upp och lyssna och se om det går att hitta lösningar som gör att fler blir nöjda, om än inte alla.
Är spårväg bra för Norrköping i framtiden.
– Ja, säger Lars Stjernkvist bestämt och så berättar han om valet 1991.
Då hade Socialdemokraterna i Norrköping en utbyggd spårväg som valparoll. Det gick inte alls bra. De förlorade valet och spårvägsutbyggnaden ställdes in.
I dag tror han att det finns ett helt annat stöd för spårvägen som han beskriver som ett miljövänligt och hållbart sätt att resa, även om den kräver stora investeringar.
– Och den binder ihop vårt förflutna med framtiden, säger han.
"Vi är oroade"
Den uträtning av spårvägen, som nu kallas Ljuralänken, förslogs i en motion från Moderaterna för ungefär fem år sedan. Nu tycker också Moderaterna att frågan behöver mer tid och fler besked före beslut.
– Vi köper det inte bara för att vi lagt en motion för några år sedan. Det är den situation vi är i nu som ska bedömas, säger oppositionsrådet Ingrid Cassel (M).
Hon tycker också att man behöver se helheten, inte bara Ljuralänken, och dessutom hela investeringen för att ta ställning.
– Allmänt sett är vi positiva till spårväg, förklarar hon, men hon pratar också om el-bussar som möjligt framtida alternativ.
Hon vill veta mera om till exempel hur Kristinaplatsen skulle se ut med spårväg och kanske busshållplatser.
– Om man tänker dubbelspår med staket runt så blir det ett helt annat synintryck. Det inkräktar en del hel.
– Vi är oroade över att man förändrar stadsmiljön och att det går lite väl fort, fortsätter hon.
Lars Stjernkvist pratar om risken för spänningar mellan de norrköpingsbor som gillar utvecklingen och de som oroar sig för att det de tycker om med staden ska försvinna.
– Vi måste hitta sätt att mötas och sätt att utveckla staden så att man tar tillvara det som människor uppskattar med den, säger han.
Vänsterpartiet har drivit frågan om utbyggd spårväg under många år. Nicklas Lundström (V) håller ändå med om att det är stora beslut och att det finns skäl att ta en diskussion till om kostnaderna.
– Men spårvägsutbyggnad är extremt bra. Det ökar resandet rejält och det är miljövänligt, säger han.