Hon hade inte bråttom, babyn som ska heta Maud i mellannamn efter mamma Emma Fridells mormor. Dagen före julafton skulle hon ha kommit.
- Vi har väntat sedan lucia, säger pappa Freddy Leijon.
Familjen bor i Finspång och på nyårsnatten, precis vid tolvslaget började värkarna. De hoppades att dottern skulle slippa fylla år på nyårsafton och bad henne hålla ut innan klockan hann slå tolv.
Till ViN vid 8-tiden
På nyårsdagens morgon satte de sig i bilen och vid 8-tiden anlände de till Vrinnevisjukhuset i Norrköping. 3 600 gram tung och 48 centimeter lång är hon, flickan.
Hemma väntar storebror Axel, 14 månader, med farmor och farfar. Storebror är en pigg liten kille som gillar att pilla och klättra på saker.
Fjärrkontrollen är en favorit.
Vad säger han då?
- Han har inte reagerat ännu, han är lite för liten, säger pappa Freddy.
Mamma och pappa träffades i Uppsala dit mamma Emma flyttat från Borås för att bland annat plugga till socionom vid universitetet. Emma jobbade tillsammans med Freddys syster och på den vägen är det.
Återuppta studierna
Sedan ett och ett halvt år bor familjen i Finspång där Freddy jobbar som ingenjör vid Sapas forskningsavdelning. Studierna planerar Emma ta upp igen när hon inte är mammaledig längre.
Under sina första timmar har dottern hunnit vara ganska vaken.
Öppna ögon
- Hon har ögonen öppna mycket mer än vad Axel hade. Hon kikar mycket, tittar runt. Annars har hon bara ätit och sovit sedan hon föddes, berättar hennes föräldrar.
Graviditeten gick bra, likaså förlossningen.
I magen var den lilla krabaten ganska lugn, sparkade mindre än sin storebror men bökade ofta runt.
- Då får vi se om hon är lugnare än brorsan eller om det är ett tecken på att hon blir vildare utanför, säger Emma.
Vem är hon mest lik, än så länge?
- Axel, säger pappa Freddy och skrattar.
Föräldrarna är förvånade att de var först när klockan ändå hade hunnit bli tolv på nyårsdagen.
- Men vi var först. Det kommer hon få höra resten av sitt liv, säger mamma Emma.