Redan innan sommaren fanns en oro om hur situationen skulle bli på Vrinnevisjukhuset under sommaren i och med att man stängde var fjärde vårdplats. Vårdpersonal beskrev då situationen som en "katastrof".
Bland annat uttryckte Jonas Levin, sjuksköterska på akutvårdsavdelningen, i början av sommaren att han och hans kollegor inte visste vilka åtgärder som skulle vidtas när vårdplatserna blev fulla.
Även på ortopediska kliniken, där personalen skulle hjälpa till med avlastning när vårdplatser på andra avdelningar blivit fulla, fanns en fruktan för de kommande månaderna. Sjuksköterskan Mattias Lindberg oroade sig för de avdelningar som hanterar tyngre patienter och överbeläggningar.
Det är mitt i sommaren och många har gått på semester. Julisolen lyser starkt och sommarlunken har nått Norrköping. Men inne på Vrinnevisjukhuset råder full aktivitet. Sjukdomarna tar inte semester.
Vi får kontakt med personal på medicinkliniken. De upplever att läget är bekymmersamt. Sylvia Gabrielsson, vårdenhetschef på medicinkliniken, beskriver att somrarna brukar vara svåra att få ihop – men att det i år känns extra ansträngt.
– Vi har medarbetare som är trötta efter två års pandemi, men också en sjuksköterskebrist. Vi behöver fortsätta arbeta för att rekrytera och behålla våra sjuksköterskor, säger Sylvia Gabrielsson.
Jenny Cassel, som även hon arbetar på medicinkliniken, upplever att personalen är hårt belastade och att läget känns förvärrat.
– Man bara släcker bränder och kan inte arbeta förebyggande, säger Jenny Cassel.
Hon anser att patienter blir utskrivna för snabbt på grund av vårdplatsbristen och sedan försämras i hemmet. Patienter drabbas även av att de inte har en närvarande sjuksköterska som kan upptäcka och fånga upp tecken på försämring i tid då sjuksköterskan är för belastad.
– Detta leder till konsekvenser på längre sikt som vi måste ta hand om senare. Det kallar jag att nekas en god vård, säger Jenny Cassel.
Maria Björling, som arbetar som skötare på psykiatriska kliniken, upplever under sommaren ett kaosartat läge där avdelningen tvingas ta in sommarpersonal utan erfarenhet.
– Denna sommaren har vi personal som aldrig satt sin fot i vården, säger Maria Björling.
Personalbristen gör att patienter blir nekade vård på avdelningen. Hon säger att de inte hinner ta hand om de patienter de har och att det blir omöjligt att prioritera en patient över en annan.
– Vem tar man först? Någon som skriker av ångest eller en som är utåtagerande? Vi ska inte behöva välja, säger Maria Björling.
När en stor del av sommaren passerat tycker Tobias Ekenlie, centrumchefen Barn- och kvinnocentrum, att personalens uttalanden speglar verkligheten. Han beskriver att de redan innan sommaren vetat att de skulle ha personalbrist större delen av semesterperioden. De har försökt göra det bästa av situationen, men det har varit tufft.
– Många avdelningar har haft fler patienter än normalt under större delen av sommaren vilket har belastat personal mer än vad som är bra, säger Tobias Ekenlie.
Trots tunga arbetsförhållanden tycker Tobias Ekenlie att personalen har gjort så gott de har kunnat.
– All personal har varit helt fantastisk i sommar. De kämpar med att stötta varandra och hålla uppe en god stämning, säger Tobias Ekenlie.
Kunde man ha gjort någonting annorlunda?
– Planeringen hade underlättats om förutsättningarna för sommarersättningar varit klara tidigt under året innan sommarplanering och schemaläggningen startat. Vård och omsorg står inför många utmaningar när antalet äldre i samhället ökar. Här måste förutsättningarna ses över nationellt för att fler personer ska välja att arbeta i vård och omsorg – fantastiska yrken som erbjuder väldigt mycket, säger Tobias Ekenlie.
Vårddirektör Jessica Frisk sa redan innan sommaren att den väntades bli svårare än vanligt. I slutet av augusti hör vi av oss till henne igen för att stämma av hur det blev. Hon poängterar då att sommaren ännu inte är över för henne och medarbetarna i vården.
– Det är och har varit utmaningar vi inte sett tidigare. Utifrån förutsättningarna har vi hanterat uppdraget på ett bra sett även om vi inte alltid kunnat ge vård på det sätt vi vanligtvis ger under sommaren. Personalen och cheferna gör ett fantastiskt jobb för patienterna och även varandra, men man har också vänt ut och in på sig för att klara sommaren.
Innan sommaren berättade medarbetare på Vrinnevisjukhuset om ett möte med ledningen där det diskuterades att de 160 vårdplatser som skulle hållas öppna under sommaren inte skulle räcka till för att tillgodose vårdbehovet.
När sommaren går mot sitt slut kan Jessica Frisk konstatera att farhågorna stämde.
– Nej, de räckte inte. Men vi har ett hälso- och sjukvårdsystem där ett sjukhus som varit mer belastat kan få hjälp av ett annat för att jämna ut belastningen. Men på totalen i Region Östergötland tycker jag att vi har haft för få vårdplatser öppna i sommar.
Har det skett några incidenter till följd av det tuffa läget i sommar?
– Vi försöker aktivt att fånga upp avvikelser och kommer att gå igenom dem för att se om de är relaterade till just vårdplatsbristen och belastningen på vården eller om de har skett av andra anledningar. Det sker avvikelser i vården året runt även om vi arbetar för att undvika dem, säger hon.
Vad kan du säga till de medarbetare inom vården som har gått igenom den här tuffa sommaren? Hur kommer det bli nästa sommar?
– En sådan här sommar vill vi inte ha igen. Det har varit kämpigt för många, så vi måste se till att vi kan säkra bemanningen och arbetsmiljön så att det ser bättre ut för våra medarbetare nästa år.
Jessica Frisk säger att den konkreta planeringen inför hur nästa sommar kommer att se ut inte har påbörjats ännu men att hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp tillsammans med fackliga representanter kommer att sätta upp ett årshjul med arbete och att det kommer att starta i september.
Vad behöver, enligt dig, förändras för att nästa sommar ska bli bättre?
– Vi behöver ha en stabil bemanning främst inom 24/7-verksamheten och även fortsätta utveckla våra arbetssätt så att vi klokast möjligt använder de resurser vi har för patienterna och medarbetarnas skull.