Före pandemin var det Norrköpings befolkningsutveckling som sågs som svårigheten när det gällde att få skatteintäkterna att räcka till allt. Norrköpings befolkning växer och har stor andel barn och unga, liksom äldre. Andelen som är i arbetsför ålder och ska försörja de övriga är mindre.
Problemet finns kvar nu, samtidigt som den ekonomiska krisen i virusets spår har förändrat förutsättningarna för budgetarbetet i kommunen. På ett år väntas de beräknade skatteintäkterna minska med ytterligare 300 miljoner kronor utifrån konjunkturinstitutets prognoser. Staten har i omgångar utlovat kompensation för uteblivna intäkter. För Norrköpings del väntas det i dagsläget bli cirka 190 miljoner kronor för 2020.
– Det råder ingen tvekan om att det beror på de 190 miljonerna att vi klarar resultatet i år. Men att vi har koll på kostnaderna är personalens förtjänst. Det preliminära resultatet för årets fyra första månader visar på ett litet plus i kommunens ekonomi trots minskade skatteintäkter, säger Lars Stjernkvist (S), ordförande i kommunstyrelsen.
Vid kommunfullmäktiges möte på måndagen ska årsredovisningen för 2019 godkännas. Av överskottet på 162 miljoner kronor väntas beslut tas om att 50 miljoner kronor ska användas till att fylla på kommunens buffertkonto, den så kallade konjunkturfonden. Kommunstyrelsen får också en extra tilldelning på 50 miljoner kronor, medan vård- och omsorgsnämnden föreslås få 20 miljoner kronor extra.
I konjunkturfonden finns efter den nya insättningen cirka 380 miljoner kronor. Konjunkturfonden får bara öppnas när det verkligen är kris. Det lär inte behövas i år, men förmodligen under nästa år och även under 2022, tror Lars Stjernkvist.
Förlängs de statliga bidragen även kommande år ser det ljusare ut för Norrköpings ekonomi. Men det finns i dag inga löften om en fortsättning.
– Coronapandemin är precis den typen av kriser då man ska använda sig av den här reserven. Det finns ett väldigt värde om man kan vara hyfsat överens om det över partigränserna och det uppfattar jag att vi är.
Pengarna ska användas för att dämpa fallet. I jämförelse med 90-talskrisen är förutsättningarna alltså bättre, anser Lars Stjernkvist, men är noga med att understryka att i det här läget måste man klara av att både lösa de akuta problemen och ha orken och kraften att tänka långsiktigt.
I juni sätts ramarna för nästa års budget av kommunfullmäktige. Kvartetten har säkrat majoritet för sina förslag sedan de för några veckor sedan gjorde upp med Miljöpartiet om en gemensam ekonomisk politik. Under hösten ska prioriteringarna sedan förvandlas till konkreta planer för kommunens olika verksamheter.
– Inriktningen på budgetarbetet handlar väldigt mycket om att identifiera vad som är viktigast. Då har du barn och ungas uppväxtvillkor, men det andra vi måste prioritera, det är att se till så att de som har fått betala det högsta priset för coronakrisen får stöd och hjälp att komma tillbaka så snabbt som möjligt, säger Lars Stjernkvist.
Inte oväntat nämner han personalen inom äldrevården och övriga omsorgen först.
– De som sliter nu måste få komma tillbaka till en vardag som är anständig. Vi ska verkligen göra vad vi kan, men det är klart att vi måste också vara ärliga och inse att det kommer att bli ekonomiskt väldigt tufft. Kan vi komma tillbaka till det som vi planerade för före corona så är det en framgång.
Då handlade det om effektiviseringar på en och en halv procent för flera av nämnderna.
Coronakrisen drabbar också genom att människor blir utan arbete.
– En del av dem kan komma tillbaka till sitt vanliga jobb igen, men en del av dem kommer att behöva skolas om. En del av jobben i framtiden kommer att vara andra jobb än de som försvann under coronakrisen. Vi måste också ha en beredskap, för de barn och ungdomar, men också en del äldre, som har tappat kontakten med sitt föreningsliv. Där vi funderar på vad som kan göras för att de ska kunna komma tillbaka.
Arbetslösheten i Norrköping har omräknat från nationella nivåer nått elva procent. I spåren av coronakrisen väntas den öka till mellan 15 och 16 procent, mer än riksgenomsnittet.
Hög arbetslöshet innebär förlorade skatteintäkter flera år framöver.
– Det gör att det finns väldigt många människor som kommer att behöva mer hjälp från kommunen, allt från försörjningsstöd till annat stöd. Men det som jag tror kan bli lite av en ödesfråga framöver det är hur vi förmår hjälpa dem till omskolning och fortbildning.
Han ser möjligheter till stöd från staten för utbildningsinsatser och pratar om att bryta traditionen av bidragsberoende och höga kostnader. Bara i år har utbetalningarna av försörjningsstöd minskats med tio miljoner kronor i Norrköping.
– Att vara snäll handlar om att ställa rimliga krav. Därför är de förändringar inom försörjningsstödet som gjorts verkligen rimliga. Särskilt i en stad där vi verkligen ser att möjligheten att få en egen försörjning har kraftigt förbättrats.
Alla som oroas över coronaviruset och krisen kan behöva kontakt med kommunen under längre tid.
– När coronakrisen är över så kommer inte det betyda att alla omedelbart mår bättre.
– Det som är problemet är att allt som jag har sagt nu sätter press på kostnaderna, så det kommer att bli en svår uppgift.
Lars Stjernkvists privata vardag har förändrats dramatiskt de senaste månaderna. Kulturevenemang, resor och umgänge har minskats betydligt. Bekanta har insjuknat i covid-19, en del har förlorat för alltid mot viruset.
– Det är en ruggig fiende vi har.
I arbetet är det mötesformer och frågor han ägnar sig åt som har blivit annorlunda.
– Jag trodde aldrig att jag skulle fundera över om det är en seriös eller oseriös försäljare av skyddsutrustning som hör av sig. Men när det gäller inriktningen för kommunens ekonomi så är det förvånansvärt lite som ändrats, säger han och garderar genast med att det inte går att förutse något bestämt sedan coronaviruset kom.
Hur djup och långvarig coronapandemin blir är avgörande för hur ekonomin utvecklar sig. De flesta prognoser bygger på att krisen i stort är över till hösten.
– Vi förbereder oss för ett väldigt allvarligt scenario, men det kan bli bättre, sedan kan det bli sämre också. Säg att man inte hittar något vaccin, att det kommer en andra våg, att viruset muterar.
I dagsläget är det ändå inte Norrköpings ekonomi han oroas mest över, även om han inser att det kan låta konstigt.
– Men det som långsiktigt kommer att avgöra om vi verkligen på allvar får ner arbetslösheten till samma nivå som andra universitetsstäder, det är hur vi förmår att ge våra barn och unga en bra start i livet.
Han har sagt det förut och säger det igen. Det är skola och utbildning som är det viktigaste och där resurserna måste läggas. Misstagen från 90-talets kris med stora sparbeting för skolan fick konsekvenser som han inte vill se upprepas.
Du var själv med och tog besluten om besparingarna inom skolan. Vad är det i de besluten som du inte vill ska upprepas?
– Vi hade förstås behövt en buffert på 90-talet, men det riktigt allvarliga är att nedtagningarna drabbade barn i behov av extra stöd och tidiga insatser. Det misstaget får vi inte göra om.
För att just klara skola, vård och omsorg kan flera andra kommunala verksamheter vänta sig tuffare sparkrav.
Vilka verksamheter tvingas till större effektiviseringar?
– Det viktigaste för oss är att hitta de åtgärder som ger en bra effekt på sikt. Det finns ju områden där vi borde kunna hjälpas åt att lösa saker bättre. Det är klart att det känns otroligt frustrerande att vi får lägga mera pengar på att sanera klotter och nedskräpning i ett läge när vi borde förstärka välfärden. Nu inser jag att det betyder väldigt mycket för tryggheten, men det är klart att det finns områden där vi måste fundera på om vi kan hitta samarbete med föreningsliv och annat som gör att det går att lösa på ett bättre sätt, säger Lars Stjernkvist.
Bättre utnyttjande av lokaler är en annan fråga där kostnaderna kan minskas om man lämnar lokaler som hyrs från andra fastighetsägare. Utbildningskontoret sitter till exempel i hyrda lokaler.
– Ytterligare en sak jag tycker vi behöver diskutera är våra relativt generösa regler för busskort för elever som väljer en annan skola än den närmaste.
– Allt utom skola och omsorg är klart att vi kommer att granska extra. Det behöver inte alltid innebära att verksamheter läggs ned eller försämras. Men man måste fundera…