– Folk slänger mer än tidigare. Det syns på köerna hit, säger Lennart Lind, som arbetar på returpunkten i Norrköping.
Han ser en av tidens stora trender som en del av förklaringen.
– Det beror på Martin Timell. Det är väldigt mycket byggmaterial som slängs, säger han.
Men han har också en annan förklaring.
– Det är ingen kvalitet på det som säljs längre, säger han.
– Och det lönar sig inte att lämna in saker på reparation, menar kollegan Jonas Wernoff.
Förutom uttjänta prylar kan besökarna på returpunkten lämna funktionsdugliga saker i särskilda containrar. Fyra hjälporganisationer turas om att hämta sakerna, som säljs till förmån för välgörande ändamål. En av dem, Myrorna, tar dessutom hand om alla kläder som lämnas.
– Vi samlar in 30 ton kläder och 15 ton prylar varje vecka i vårt område, från Oxelösund till Mjölby. Och vi märker att det ökar i omfattning, säger Micke Holstensson från Myrorna.
Han tror att ökningen beror på folks ökade medvetenhet om fördelarna med återbruk.
– Men fortfarande är det många användbara saker som kastas. Vi skulle hellre se att man lämnade ännu mer till återbruk, säger Maria Larsson, samordnare på Norrköping Vatten och Avfall AB, som ansvarar för returpunkterna.
Ibland händer det att folk lämnar in värdefulla saker i återbrukscontainrarna.
– Vi får in en del fina möbler. Nyligen fick vi in en gitarr som var helt ny och oanvänd. Då blir man glad. Det genererar mycket pengar till verksamheten. Och en gång fick vi in en pilotdräkt i skinn från andra världskriget, som hade uttag för värme. Den skickade vi till Bukowskis, berättar Micke Holstensson.
Norrköpings TV-service är ett av få företag i stan som reparerar elektronik.
– Tv-apparater är det bara kunder över 50 som lämnar in. De är uppvuxna med att man lagar saker när de går sönder. Och en tv som är tre år gammal kan ju gå lika länge till om man lagar den. Men de yngre vill ha det nya som kommer, säger Patrik Käll, butiksinnehavare.
Förutom tv-apparater lagar de även mobiltelefoner. Men då är de unga kunderna desto fler.
– En ny telefon kostar 4 000–5 000. Då väljer många att reparera dem, säger han.
Fortfarande händer det inte sällan att kunder kommer in med sin tjock-tv och vill ha den reparerad. Det kommer även in kunder med dvd-spelare, ljudanläggningar, datorer, surfplattor, förstärkare och en hel del annat.
– Jag har reparerat en slipssnurra en gång, berättar Patrik Käll.
– Vi fick in ett babylarm som någon ville ha reparerat, berättar kollegan Daniel Schwarz.
Patrik Käll har arbetat med reparationer av elektronik i 20 års tid. Han gick en gymnasieutbildning inom el- och tele.
– Men den utbildningen finns inte kvar längre. Så om någon vill lära sig att reparera elprylar i dag, så får man lära sig själv, säger han.
Naturskyddsföreningen skulle gärna se politiska reformer för att göra reparationstjänster billigare. De har föreslagit ett rep-avdrag, som komplement till rot- och rut-avdragen.
– Slit och släng är inte hållbart sett till energi- och materialåtgång. Vi måste använda saker under längre tid, reparera i första hand och när sakerna är uttjänta, återvinna materialet i nya produkter. Om vi började reparera mer skulle det också skapa arbetstillfällen i Sverige, säger Stefan Arrelid, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrköping.