Vidarkliniken ger en höjd livskvalitet men botar inte cancer
Livskvalitén blir bättre, men den antroposofiska läkekonsten gör inte cancersjuka friskare än den traditionella vården.
Foto: Fotograf saknas!
I studien har 60 kvinnor som vårdats på Vidarkliniken för bröstcancer jämförts med 60 kvinnor som vårdats inom den traditionella vården. Kvinnorna som sökte sig till Vidarkliniken var yngre, sjukare och med högre utbildning än de som enbart sökte traditionell vård.
Missnöjda med vården
- Typisk för dem som söker komplementär vård är att de ofta är missnöjda med den konventionella vården. De söker en mindre auktoritär och mer stödjande vård, säger Maria Arman.
- De söker en vård som stämmer överens med deras egna värderingar i hur man ser på hälsa och sjukdom.
De vill att vården tar mer hänsyn till sambandet mellan själ och kropp, att det är accepterat att en skilsmässa eller en nära anhörigs död kan utlösa en sjukdom som cancer.
Maria Arman säger samtidigt att tidigare studier visat att detta att söka sig till komplementär vård är ett tecken på psykosocial stress.
Kvinnorna i de bägge grupperna skilde sig väsentligt åt när det gällde hur de upplever livskvalité.
De som sökte sig till Vidarkliniken uppskattade sin egen livskvalité lägre än kvinnorna i jämförelsegruppen när de inledde behandlingen. Något som i sig kan ha gjort att de sökte sig till komplementärvården.
Ökad livskvalitet
- Men efter tiden på Vidarkliniken steg känslan av en bra livskvalité snabbt, berättar Maria Arman.
Efter ett år hade deras livskvalité blivit betydligt bättre än övrigas. Känslan och skillnaden höll i sig när forskarna ställde frågan på nytt fem år senare.
- Det är något som sätts igång på Vidarkliniken, något som gör att man kan förbättra sin livskvalité av egen kraft.
Livsstil och sjukdom
Forskarna har också frågat efter hur kvinnorna ser på sambandet mellan sjukdomen och den personliga livsstilen.
- 71 procent svarade att javisst finns det ett samband mellan hur jag har levt och min bröstcancer. Av de som vistats på Vidarkliniken såg 86 procent ett samband medan 55 procent av kvinnorna i den konventionella vården trodde på ett samband.
Drygt hälften såg ett samband mellan insjuknandet och faktorer som stress, sorg eller trauman av olika slag. En fjärdedel såg inget samband alls mellan sjukdomen och livsstilen.
Nordens enda
Vidarkliniken i Järna är Nordens enda antroposofiska sjukhus.
Här finns 74 vårdplatser och en öppenvårdsmottagning.
Omkring 40 procent av de som vårdas på Vidarkliniken har någon form av cancersjukdom och omkring 75 procent av patienterna är kvinnor. De legitimerade läkarna och sjuksköterskorna som arbetar på Vidarkliniken har kompletterat sin vanliga läkar- och sköterskeutbildning med studier i antroposofisk medicin.
7 000 svenska kvinnor får varje år beskedet att de drabbats av bröstcancer. 1500 avlider i sjukdomen. Medelåldern för diagnosen är 64 år, mindre än fem procent är under 40 år när de får diagnosen. Arv liksom livsstil är faktorer som påverkar risken att få bröstcancer.
Bröstcancer är vanligast i Nordamerika, Europa, Australien och södra delen av Sydamerika.
Bröstcancer behandlas främst med kirurgi. Prognosen är relativt god, tio år efter diagnosen lever 75 procent av kvinnorna, statistiken bygger på hur stor andel av cancerpatienterna som överlever i tio år jämfört med den statistiska normalbefolkningen i motsvarande ålder.
Bröstcancer är vanligast i Nordamerika, Europa, Australien och södra delen av Sydamerika.
Bröstcancer behandlas främst med kirurgi. Prognosen är relativt god, tio år efter diagnosen lever 75 procent av kvinnorna, statistiken bygger på hur stor andel av cancerpatienterna som överlever i tio år jämfört med den statistiska normalbefolkningen i motsvarande ålder.
Så jobbar vi med nyheter