I I transportarbetarkretsar berättas gärna om företrädaren till den store ordföranden Hasse "Hoffa" Ericsson. Han hette Charles Lindley och en gång hade han varit ute och supit och tumlat i flera dygn. Till slut kom han i alla fall hem, tidigt en morgon och hans barska hustru väntade bildligt med brödkaveln i hallen. Lindley flämtade efter luft för att säga något, men då röt frun hotfullt att det inte var någon idé att han försökte förklara, för det skulle bara bli värre. Lindley släppte alltså ut luften.
I valet mellan stursk offensiv och backande defensiv, kan det bästa alternativet faktiskt vara slokörad tystnad, "think outside the box"... Detta sagt som ett tips i all välmening, men det allra bästa är förstås att komma hem, eller till jobbet, hel och ren och i anständig tid.
Hasse "Hoffa" Ericsson tog förresten över traditionen med vidlyftig representation, för att uttrycka det försiktigt, från företrädaren, men han var ungkarl och kom och gick som han ville. På äldre dagar gifte han sig med sin sekreterare, Britt, utan att nämnvärt ändra levnadsvanor.