Visioner
Det är först efter visionen som man ska ta tag i problemet med hur man ska nå sitt mål. Givetvis kan det visa sig att vägen fram till målet är besvärlig, så svår att det är omöjligt att nå fram. Då är det bara att sätta upp nya visioner eller att ta en genväg.
För en tid sedan avslöjades det att en ung man i åratal har tjänstgjort som läkare i Torsby utan att ha läkarexamen. Den mannen har troligtvis haft visionen att bli läkare och funnit vägen fram till examen vara för svår. Han började jobba som läkare utan att ha tillräckliga kunskaper. Företagsamt men skrämmande och pinsamt. Skrämmande för patienterna men pinsamt för alla läkare som har tagit examen. Patienterna märkte ingen skillnad.
Även jag har börjat träna på att måla upp visioner. Att sätta upp målen är inte svårt, problemet är att staka ut vägen till målet. En vision jag har, är att när jag lägger mig för natten ska jag vara nöjd med vad jag har presterat under dagen. Men hur når jag dit?
När jag stiger upp brukar jag säga till mig själv: "I dag Pidder ska du vara effektiv och hinna med en massa." Det är precis vad jag inte gör. Dessutom är jag ofta missnöjd med det lilla jag har presterat. Ett kåseri kan ha blivit så tråkigt att det bara kan användas av en narkosläkare. Enklaste sättet att få lägga mig och vara nöjd med vad jag har gjort under dagen är att bestämma mig för att inget göra.
Ett annat mål som jag har satt upp är att alltid ha välstädat och god ordning i källaren. Till saken hör att källaren, som är mitt ansvarsområde, är ett katastrofområde klass 1, ett inferno, en återvinningsstation, slöjdverkstad, tvättstuga, fjärrvärmecentral och matkällare, men matkällaren försvann för några år sedan.
Problemet är vägen till målet, aktiviteterna som visionskonsulterna så ivrigt talar om. Jag har gjort mina tappra försök att städa. Då har jag tagit ut allt från ett rum och ställt i de andra rummen. Det är en mycket svår packningsoperation eftersom de andra rummen redan är överfulla. En sardinsburksinläggare skulle bli blek av avund på min teknik. Sådär får jag hålla på och när jag är klar med det sista är det hög tid att börja om med det första. Jag når aldrig målet. Men det märkligaste är att jag aldrig hittar matkällaren.
Jag har varit och lyssnat på en hel del experter som säger att alla på att sätta upp mål, visioner och sedan noggrant planera aktiviteterna för att nå dit. Jag är inte mogen för att vara effektiv. Mitt planlösa irrande i livet får fortsätta och faktiskt kan många meningslösa sidospår var kul att utforska.
Vem vet, kanske matkällaren står at finna vid ett sådant sidospår.
Så jobbar vi med nyheter