Skolan i Sverige ska vara avgiftsfri. De läromedel en elev behöver ska vara gratis men om en elev skulle ha sönder sitt läromedel kan man bli skyldig att betala skadestånd.
Idag får elever inom den kommunala grundskolan en egen dator där de har tillgång till digitala läroböcker och skoluppgifter, i de flesta fall redan i årskurs sex. Datorerna är en chromebook, det är en enklare datormodell, och eleverna uppmanas att ta hem den varje dag för att kunna göra läxorna.
Det händer att datorer går sönder, ibland på grund av att eleverna varit oförsiktiga och ibland efter olyckshändelser eller normalt slitage. Eleven blir ersättningsskyldig om de har sönder datorn av oaktsamhet, i annat fall bekostar skolan reparationen. Men vad som är oaktsamhet och vad som är en olyckshändelse tolkas på olika sätt av rektorerna. Vi har talat med fem rektorer inom den kommunala grundskolan.
– Jag tycker det är svårt att tolka vad som är oaktsamhet och försöker vara så klok jag kan. Men jag tänker att om en elev till exempel river sönder en mattebok i frustration, då görs det med flit. Men om man tappar något och det går sönder, det är ju en olyckshändelse, säger Anne-Sofie Ottosson, rektor på Hagaskolan.
– Oftast handlar det om olyckshändelser om en dator går sönder. Sker det av oaktsamhet, då ska det vara tydligt att det gjorts med flit, säger Mathias Berg, rektor på Navestadsskolan.
På Borgsmoskolan gör man en annan bedömning. Vi pratar med båda rektorerna på högtalartelefon och de är överens om att det generellt handlar om oaktsamhet.
– Det är ju inte din egendom som du har haft sönder och då ska det vara din egen drulleförsäkring (en sorts hemförsäkring) som ska täcka det. Det är ingen skillnad för att det är barn. Om man cyklar omkull och datorn går sönder, då skulle man kanske ha förpackat den annorlunda. Men det är svårt att säga hur man alltid gör, det blir en bedömning från fall till fall, säger Maja Thorsén Arkstål, rektor.
Borgmoskolan har inte haft några större problem med att elever har haft sönder sina datorer. Under förra läsåret skickade de inte en enda faktura till föräldrar för att eleverna varit oaktsamma. Navestadsskolan skickade två. Det kan jämföras med Råsslaskolan och Djäkneparksskolan som skickade 20 respektive cirka 30 fakturor till vårdnadshavare. Hagaskolan har inte uppgett sina siffror.
– Vår IT-tekniker har rutin på att se om en dator gått sönder av oaktsamhet eller genom normalt slitage. Utifrån skadans beskaffenhet får eleven och vårdnadshavaren yttra sig och utifrån vad de säger så tar vi ett beslut om de ska betala reparationen eller om skolan ska göra det, säger Anders Eriksson, rektor på Djäkneparksskolan och fortsätter:
– Vårdnadshavare och elev får alltid yttra sig, det är viktigt, men det händer att vi inte är överens och då får vi fortsätta diskutera tills vi hittar en lösning.
Att betala för en trasig elevdator kan bli kostsamt för vårdnadshavare. Det rör sig om mellan ett par hundralappar upp till ett par tusen kronor, beroende på hur ny datorn var när den gick sönder. Om vårdnadshavaren inte har ekonomisk möjlighet att betala kan man slippa. Så är det om man är förälder på Råsslaskolan.
– Då backar jag. Har vi föräldrar som uttryckligen säger så, då friar jag hellre än fäller. Det har hänt och då går vi på förälderns utsago, vi är inte rabiata, säger Peter Brangö.
På Hagaskolan, Borgsmo och Djäknepark låter man inte vårdnadshavaren slippa betalningen. Rektorerna uppger att man får dela upp betalningen över flera månader om man har svårt att betala hela summan på en gång. Betalas inte fakturan går den vidare till inkasso. Navestadsskolans rektor säger att de inte haft något fall där vårdnadshavaren inte har kunnat betala.
– Men skulle det vara så att vårdnadshavare inte kan betala, så får man dela upp betalningen, säger Mathias Berg.
Trasiga elevdatorer, som antingen skolan eller vårdnadshavaren får bekosta reparationen av, är ett accelererande problem som skolorna får ägna en hel del tid åt.
– Jag har roat mig med att räkna på hur mycket det kostar i personalens arbetstid att administrera trasiga datorer, utöver själva kostnaden för att laga. Det är otäckt mycket pengar. Vi måste hitta andra sätt att hantera det här, det är ett intressant uppslag men än så länge har vi ingen bra lösning, säger Peter Brangö, på Råsslaskolan.