Vittnens rädsla ofta obefogad

I ungefär hälften av alla rättegångar finns det minst ett vittne och dessa har ofta en oerhört viktig roll i målet.
- Många vittnen tycker ändå att situationen är obehaglig och det ligger ju i sakens natur att det är så, särskilt i ett mindre samhälle där alla känner alla. Tyvärr får man acceptera lite obehag. Målet för oss är dock att skapa en så bra miljö som möjligt för alla inblandade, säger Anders Heiborn, rådman vid Norrköpings tingsrätt.

Vittnesplikt
Även om det är obehagligt måste man vittna eftersom vi i Sverige har vittnesplikt.
- Det innebär att man kan få vite om man inte kommer och i värsta fall kan man bli hämtad av polis. Vägrar man ändå svära vittneseden eller berätta har vi rätt att häkta personen i upp till tre månader. Fast det är sällsynt. Vill de inte kommer de ofta hit, avlägger eden och säger sedan att de inte minns så mycket, säger Anders Heiborn.

Oanade konsekvenser
Personen kan då åtalas för mened för den som vittnar är skyldig att tala sanning och denne har också svurit ed på att "inget förtiga, tillägga eller förändra". Men att få fram sanningen är inte det allra enklaste. Många människor som vittnar mot folk de känner bär ofta på lojalitetskänslor mot dessa och det kan få stora konsekvenser.
- Det händer att de inte vill sänka grannen eller jobbarkompisen genom att vittna mot dem och ändrar då i sin berättelse. De inser inte att de då begår ett brott som har ett mycket värre straff än det kompisen riskerar, säger han.

Allvarligt brott
- Din gode vän kan få dagsböter om han döms för snatteri, men ljuger du för att hjälpa honom riskerar du ett längre fängelsestraff för mened. Då spelar det ingen roll om du är ostraffad sedan tidigare, förtydligar han.
Anders Heiborn ser mened som ett att de allvarligaste brotten som finns.
- Om meneden sprider sig faller hela rättsväsendet. Därför ska det kosta att inte tala sanning.

Inte lägga till
Eden som svärs innehåller också ett förbud mot att lägga till information. Anders Heiborn menar att det inte är ovanligt att vittnen som faktiskt inte minns ändå av välvilja försöker fylla i information för att kunna leverera en berättelse.
- Starka händelser minns man, men mindre händelser är det mänskligt att glömma. Då är det farligt att som vittne anta att snattaren hade en skinnjacka på sig bara för att det vore naturligt eftersom det var höst. Minns man inte så minns man inte och då ska man inte tro eller anta saker.

Skydd för rädda vittnen
I känsliga fall har domstolen ett antal lösningar att ta till när vittnet känner sig rädd. När man misstänker att vittnet inte skulle våga berätta allt med den misstänkte i rummet kan denne sitta i ett annat rum och lyssna medan vittnet förhörs. Rätten har även möjlighet att visa ut
publiken om den skulle störa vittnet.
- En annan möjlighet som ofta används i sexualmål eller med unga förbrytare är att hålla förhandlingen bakom stängda dörrar, säger Anders Heiborn.

Förhandlingen avgörande
Innan en rättegång har vittnena ofta förhörts av polisen. I vissa fall kan det dröja länge mellan polisförhöret och förhandlingen i rätten. Innan förhandlingen har vittnet en skyldighet att tänka igenom sitt vittnesmål och hålla sina kunskaper fräscha.
- Sedan ska man veta att domstolen sällan läst det som kommer från polisens utredning. Vi dömer utifrån det som sägs och görs i rättssalen så som vittne får man vara beredd på att berätta saker som man redan berättat tidigare, förklarar Anders Heiborn.

Provocerande
Vittnesförhöret inleds av den part som kallat vittnet. Med öppna frågor hjälps vittnet att berätta sin historia. Efter det får andra
sidan möjlighet att hålla
ett motförhör, och de frågorna kan vara mycket mer ledande och provocerande.
- Den sidan konfronterar vittnet med otydligheter som fanns i vittnets berättelse. Många gånger kan det bli ganska pressande för vittnena, säger Anders Heiborn.

Berättelsen det viktiga
I slutändan är det ändå upp till rätten att bedöma trovärdigheten i vittnets berättelse.
- Det är en grannlaga uppgift fast det är viktigt att veta att det är berättelsen vi bedömer, inte personen. Visst tittar vi på motsägelser och då också hur den berättats, men det är innehållet som räknas.

Vittnens rädsla ofta obefogad

Allt fler är rädda för att vittna i rättegångar, men k-pistbeväpnade poliser utanför salen och hot mot vittnen hör till ovanligheterna. NT guidar dig genom rättegångsdjungeln.