Wrapsemlan har nått Norrköping

Äta en semla i flykten? Låter vansinnigt. Men nu har vinterns kulinariska nyhet, wrapsemlan, nått Norrköping. Succé? Nja...

Norrköping2015-02-01 02:00

Det var VM-konditorn Mattias Ljungberg som uppfann wrapsemlan. En ihoprullad semla som man kan äta när man är på språng.

– Semmelwrap är en vanlig semla, samma vikt som en vanlig semla, sa Mattias Ljungberg tidigare i podcasten Prata Mat.

– Skillnaden är att degen kavlats ut jättetunt, och att den bakas väldigt ljust så den går att rullas ihop, och sedan spritsar vi grädde och mandelmassa i den.

Norrköping har, av allt att döma, varit aningen avvaktande inför denna nymodighet och, om man så vill, ­attack på allt vad god smak heter. Men nu finns den ändå här. Ninas Café i ­Svärtinge ­bakade och serverade sina första wrapsemlor i tisdags efter att ivrigt ha påhejats via Facebook.

– Jag är ändå tveksam, sa konditorn Carina Kroon ­efter att ha plockat ut den första laddningen ur ugnen.

– Man måste göra degen väldigt tunn för att kunna rulla den. Risken är att den blir torr och faller sönder i kanterna. Men jag ska i alla fall göra ett försök. Åtminstone på tisdagarna. Annars blir det nog mest på beställning.

Carina Kroons wrapsemlor består av rullad vetedeg, mandelmassa blandad med vaniljkräm samt vispad grädde.

– Jag håller ju väldigt hårt på det traditionella här i ­caféet, sa hon. Det gäller också semlorna. Jag kan inte tänka mig att wrapsemlorna blir någon succé på sikt.

NT, som har provsmakat nymodigheten, håller med. Dessutom ska man aldrig äta semlor när man är i ­rörelse. Semlor ska avnjutas i lugn och ro och tillsammans med hett, starkt kaffe.↔Gunnar Hagberg

Semlan

En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, hetvägg, är ett slags bulle av ljust vetebröd fylld med mandelmassa och grädde.

Bullen förekommer i olika former i Skandinavien, Finland och Baltikum och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen.

Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på den ljusa vetebullen.

På 1500-talet började man gröpa ur fastlagsbrödet och blandade innehållet med grädde eller kokade det med grädde och smör varefter brödet fylldes med röran. När mandeln blev en ingrediens i Nordeuropas kök började man istället att blanda brödets innehåll med grädde och mandel.

Hetväggen skapades på 1700-talet då strutar åts ­doppade i varm mjölk.

På 1950-talet ­avskaffades den ransonering på mjöl, socker och grädde som ­infördes under andra världskriget. I samband med detta fick semmelätandet ett rejält uppsving. Det var emellertid förbjudet att servera semlor annat än på fettisdagen. Detta förbud togs bort på 1960-talet.

I Sverige äts årligen cirka 40 miljoner semlor.

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om