I ett mejl som troligen har gått till flera hundra av Norrköpingsföretagaren Sten-Åke "Ståke" Johanssons kontakter uppmanas mottagaren att sätta in pengar på ett konto för att hjälpa honom i en prekär situation. Det handlar om summor mellan 20 000 och 25 000 kronor. Han kan inte komma hem från Kiev i Ukraina. Brevet ser äkta ut. Det är skrivet på bra svenska. Men allt är fejk. Det handlar om bedrägeri. Bedragarna spelar på känslor och vänskap.

– Det är obehagligt. Jag är verkligen inte i Kiev. Jag har fått en massa samtal och mejl i dag där folk undrar vad som har hänt, säger Sten-Åke "Ståke" Johansson.

Högst troligt har hans konto kapats av någon eller några bedragare. Det här betyder en hel del strul för honom. Han har jobbat hela torsdagen med att reda upp det som har hänt, berättar han.

Artikelbild

| "Jag hoppas verkligen att ingen har gått på bluffen", säger Sten-Åke Johansson.

– Jag har förstärkt säkerheten och jag vill passa på att säga att inga kunder ska ha drabbats av det här. Samtidigt vill jag också tacka för att folk har uppmärksammat mig på vad som hänt. Jag tänker polisanmäla händelsen, säger han.

Han berättar att han själv har fått liknande mejl under åren och att han tror att många andra också har fått det. Han hoppas innerligt att ingen gått på bluffen.

– Det skulle vara väldigt tråkigt om någon satt in pengar. Jag hoppas att alla som fått mejlet hör av sig till mig. Det är viktigt. Jag vill berätta vad som har hänt, säger han.

Peter Forsman, bedrägeriexpert på Internetstiftelsen i Sverige (IIS), känner igen tillvägagångssättet. Han får ett par tips i månaden om liknande bedrägeriförsök. Men han ser ingen påtaglig ökning just nu. Att det är i Kiev som den strandsatte skulle befinna sig är nytt för honom.

– Tidigare har jag sett Bristol, Milano och Frankfurt.

Han beskriver hur det går till när kontona hamnar i orätta händer. Ofta har det att göra med svaga lösenord som lätt kan knäckas.

– Den ”kapade personen” får sitt mailkonto kapat, vanligen webmailkonto som gmail eller hotmail, genom att man haft ett svagt lösenord eller att den kapade personen använder samma lösenord för flera tjänster och att detta lösenord hackats så att bedragaren behöver då bara ”pröva sig fram” för att knäcka kontot. Det kan även handla om sociala media-konton, men förfarandet är detsamma, säger han.

Fotnot: Historiskt är det här ett bedrägeri som återkommer med jämna mellanrum. Enligt polisens nationella bedrägericentrum kommer det in anmälningar om liknande blufförsök varje vecka.