När byalaget invigde sitt nya fibernät den 29 oktober 2012 skickade IT- och energiminister Anna-Karin Hatt en lyckönskan, där hon framhöll att deras erfarenheter är värdefulla för andra byalag när regeringen nu satsar 1,1 miljarder kronor för att underlätta bredbandsutbyggnaden på landsbygden.

Men lokalt känner de sig motarbetade och har kallats "motståndsgruppen" av kommunalrådet Magnus Berge.

- Det är häpnadsväckande att se hur kommunen och länsstyrelsen går emot regeringens, EU:s och kommunens egna beslut om att kommunen inte ska konkurrera med marknadens aktörer, säger Hans Edman, ordförande för byalaget Drothem fiber 1-2-3, och lägger handen på ett tjockt kompendium som är resultatet av ett års research.

Artikelbild

Samma spår
Henrik Ishihara, politiskt sakkunnig hos IT-minister Anna-Karin Hatt, är inne på samma spår. I en mejlväxling med kommunalrådet Magnus Berge (C), som NT tagit del av, gör han klart att "offentliga organ inte ska parallellförlägga infrastruktur för att erbjuda alternativ till en privat monopolist".

Och till NT säger han:

- Är det så att det finns ett tillgängligt fibernät ska inte offentliga medel användas för att parallellförlägga infrastruktur.

Med tanke på detta tycker Hans Edman och Ingvar Agermo, ordförande för byalaget 779, att det är underligt att kommunen satsar miljontals kronor på att bygga ett parallellt nät när det redan finns ett fibernät i kommunen, som ägs av TeliaSoneras dotterbolag Skanova.

Artikelbild

| När den här kabeln är på plats får ytterligare 50 hushåll på landsbygden en bredbandsuppkoppling.

- Vi tog upp det på ett möte, men blev nedsablade. Hur vi än har kämpat har vi inte fått igång en dialog. Vid två tillfällen har vi skickat brev till politiker och tjänstemän men inte fått något svar, säger Hans Edman. Ingvar Agermo och Ingegerd Edman nickar instämmande.

"Undanhåller fakta"
Kommunledningen har, enligt dem, länge försökt förtiga Skanovanätets existens som byggdes i början av 2000-talet för de så kallade Rosengrenpengarna. I kommunens ansökan till länsstyrelsen står inget om Skanovas nät.

- De undanhåller medvetet fakta, säger Hans Edman.

Makarna Edmans och Ingvar Agermos huvudinvändning mot kommunens fibernätsutbyggnad är att det är slöseri med skattepengar, som istället skulle kunna användas för att fibrera de delar av landsbygden som Skanovas nät inte täcker. Och att bygga upp en solidaritetsfond som landsbygdsbor som bor långt från varandra ska kunna söka pengar från.

- Det är korkat att bygga ett nät delvis parallellt med det befintliga. De här pengarna skulle behövas för att hjälpa folk som bor glest att få en snabbare bredbandsuppkoppling, säger Hans Edman, och plockar fram två kartor.

100 fastighetsägare
Den ena visar Skanovas fibernät som täcker större delen av kommunen och den andra kommunens nät som täcker norra delen av kommunen där de flesta tätorter finns.

- På ett möte ställde jag en direkt fråga till Östen Johansson om vi i glesbygden, i de sydligare delarna av kommunen, skulle få fiber ut till oss, men han sade nej, säger Ingvar Agermo.

Därför har byalaget Drothem fiber 1-2-3 tagit saken i egna händer och håller tillsammans med Skanova på att dra fiber ut till omkring 100 fastighetsägare. Den första delen av nätet räknar de med att det ska vara igång inom en månad.

Stabil uppkoppling
Det gläder bland andra företagaren Göran Johansson som är vice ordförande i byalaget och driver företaget Solteknik HB som tillverkar digitala sjökort och landkartor.

- Fibreringen betyder ganska mycket för företaget. Vi har 4G, men det strular ibland. Jag jobbar med mycket stora datamängder och då behöver jag ha en snabb och stabil uppkoppling. Nu får jag jobba på nätterna, säger han.

Byalaget 779, som har sitt namn efter väg 779, är ren landsbygd och jobbar också för ett nät i samarbete med Telia och Skanova, men det är osäkert om de ekonomiskt klarar av det. Här finns alltså ingen basfiber utmed vägen, utan endast ett par anslutningspunkter. Men en snabb bredbandsuppkoppling är förstås lika viktig för dem som bor i södra delen av kommunen.

- Vi är i lika stort behov av det som alla andra, därför är det konstigt att kommunen skiter i oss. Med en bra uppkoppling kan man ju bland annat ha en tvåvägskommunikation med sjukvården som gör att man kan bo hemma längre, säger Ingvar Agermo.