Frivilliga Familjehem räknar med att det i dagsläget finns omkring 25–30 stycken ensamkommande ungdomar i Norrköping som är akut hemlösa.

– Steget till att bli frivilligt familjehem kan kännas långt, men då finns – genom vår förening – möjligheten att bli stödperson eller kontaktperson, säger Josefina Söderholm, en av grundarna till föreningen och studerande vid socialpedagogiska programmet, som menar att engagemanget i Norrköping är ovanligt stort, men att ännu fler behövs.

– De hemlösa ungdomarna har börjat att sova i parker, på bussar och på tåg, de utsätts för stora risker just nu, säger Anneli Kuylenstierna, en av grundarna till föreningen, lärare och verksamhetsledare på Marieborgs folkhögskola samt bonusmamma till Mahdi, ensamkommande ungdom från Afghanistan.

Artikelbild

| – Det är viktigt att ungdomarna får en tillhörighet, många av dem saknar sina föräldrar och vissa har dem inte längre vid liv, säger Anneli Kuylenstierna.

Det var tre dagar efter Mahdis 18-årsdag som han blev omplacerad från Marieborgs folkhögskola, där han både bodde och studerade, till ett vuxenboende i Getå.

– Plötsligt bodde jag med elva främmande vuxna i ett rum. Jag brukar undra vad den stora skillnaden är mellan att vara 17 år och 18 år? Ingenting förändrades i mig, men samtidigt förändrades allt. Jag hade fått avslag på min ansökan om uppehållstillstånd och jag kunde inte längre få hjälp från min gode man, allt kändes hopplöst, säger Mahdi.

– En dag satt han utanför klassrummet och var jätteledsen. Han var blek och trött, och berättade om sin situation för mig.

Anneli Kuylenstierna tänkte att Mahdi kunde bo hemma hos henne och hennes man i några dagar, tills hon kunde hitta ett mer passande boende åt honom i Norrköping.

Artikelbild

| Anneli Kuylenstierna, Josefina Söderholm och Kersti Gustafsson är grundarna till föreningen Frivilliga familjehem i Norrköping.

– Jag hade ingen erfarenhet av sådant här, jag var naiv och kunde inte ana hur svårt det skulle bli att hitta boende åt honom, säger Anneli Kuylenstierna.

Enligt Josefina Söderholm är det många ensamkommande ungdomar som delar samma upplevelse som Mahdi.

Artikelbild

| Mahdi, 20 år, fikar tillsammans med sin bonusmamma Anneli Kuylenstierna.

– När man fyllt arton år förlorar man sitt boende, god man, socialtjänsten och några förlorar även sin skola, allting som har varit tryggheten i Sverige försvinner över en natt, säger hon.

Idag har det snart gått två år sedan Anneli Kuylenstierna erbjöd Mahdi ett alternativ till vuxenboendet i Getå, han har fått uppehållstillstånd, hunnit bli tjugo år och en självklar del av familjen.

Artikelbild

| Josefina Söderholm, en av grundarna till föreningen frivilliga familjehem i Norrköping.

– Hos oss har ungdomarna blivit en del av våra familjer, men det finns också familjehem där ungdomen enbart är en inneboende, säger Josefina Söderholm.

Frivilliga Familjehem, som i dagsläget består av 25 familjer med sammanlagt omkring 30 ungdomar, vill att det ska finnas möjligheter för kommunen att erbjuda boenden för ensamkommande som har fyllt 18 år, så att de kan stanna kvar i Norrköpings kommun där de etablerat sig och byggt upp viktiga nätverk. Samtidigt ser de en stor fördel med att privatpersoner öppnar upp sina hem, det gör även Mahdi.

– På boendet träffar man sällan svenskar och det blir jättesvårt att komma in i samhället. När man bor i en svensk familj är det mycket lättare, man får många svenska vänner och man förstår verkligen hur de lever i Sverige, säger Mahdi.

Frivilliga familjehem får i dagsläget inte bidrag från Norrköpings kommun.

– Men nu när vi har bildat förening så kan vi söka stöd från en pott som går specifikt till ungdomarna som vi hjälper, vi får se hur det går, säger Anneli Kuylenstierna.