Marie är uppvuxen i Svärtinge tillsammans med sin bror och syster. Hon spenderade mycket tid i stallet, gick ekonomisk linje på Kungsgårdsgymnasiet och hade som så många andra i den åldern väldigt höga krav på sig själv.

– Jag var bra på att vara kritisk mot mig själv om jag inte lyckades. Jag hade också en period när jag försökte gå ner i vikt och tänkte att om jag bara gjorde det skulle allt bli bra, säger Marie.

Hon önskar att hon redan då vetat mer av det hon vet nu. Om självmedkänsla, om skillnaden mellan självkänsla och självförtroende, om vad som händer i kroppen när hon tänker goda tankar om sig själv och att acceptera att livet handlar om både glädje och sorg.

Artikelbild

| Tänkvärda illustrationer. I boken har illustratören och formgivaren Emili Svensson gjort flera illustrationer kopplade till ämnen som boken berör.

– Absolut. Jag hade behövt lära mig det här tidigare. Då hade jag mått bättre, säger hon.

Boken ”Ta makten – för att det funkar” har hon skrivit tillsammans med journalisten Leone Milton. Den riktar sig till unga och inspireras av metoden ACT (Acceptance and Comittment Therapy) en utveckling av KBT (kognitiv beteendevetenskap) som används vid bland annat stress, ångest och depressioner.

– ACT är ganska nytt. Det brukar vara så att ny forskning först kommer till vuxna och att det tar rätt lång tid innan den når de unga. Det finns nästan inga böcker om ACT som riktar sig till unga, därför valde vi att skriva den här.

Boken innehåller övningar, tips och information om allt från hur hjärnan funkar, rädslor och ångest till hur läsaren kan ta makten över sina tankar och känslor. Dessutom finns några intervjuer med kända personer, såsom Kakan Hermansson, Zara Larsson, Jens Lapidus och William Spetz.

– De är exempel på människor som mått dåligt och gjort något åt det. Meningen är att de som läser boken ska känna att de inte är ensamma. Det är mänskligt att må dåligt emellanåt.

Marie har en bakgrund som forskare vid Linköpings universitet och hon vet hur tung forskningslitteraturen kan vara. Med den här boken vill hon förmedla forskningen på ett enkelt sätt. 2009 gav hon ut boken ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2”, som handlar om genusfällor och om att inte dela in flickor och pojkar i varsitt fack. Även där gick hennes författarskap ut på att göra svåra ämnen enkla.

– Jag vill få det som finns i forskningen att nå ut. Det är roligt att paketera texter på ett enkelt sätt, även om det är svåra ämnen. Blir det för krångligt är det lätt att tappa folk på vägen.

Efter gymnasiet arbetade Marie som trainee på bank ett par år, sedan flyttade hon till Linköping för att studera ekonomi, där hon också blev kvar och doktorerade.

Hästar var ett stort intresse för Marie när hon var yngre – något som hon nu har hittat tillbaka till. Tiden hon spenderade i stallet lärde henne tidigt att ta i, fatta beslut och ansvara för de stora och starka djuren.

– Jag minns chocken när jag kom ut i arbetslivet och blev behandlad som en liten tjej igen. Det var första gången jag kom i kontakt med de här könsrollerna.

Hon berättar hur hon kände att hon blev placerad i ett fack, där hon själv inte upplevde sig höra hemma. Det gjorde henne både arg och frustrerad, och fick henne att starta bokförlaget Olika tillsammans med vännen och gymnasiekompisen Lovisa Almborg 2007. Förlagets nisch var att utmana stereotyper och för det har de bland annat tilldelats Rättvisepriset.

– Det fanns en debatt kring stereotypa bilder av flickor och pojkar i barnböcker och hur familjeformer porträtterades i dem. Men i stället för att debattera kring det valde vi att göra något åt det.

En av de första barnböckerna som förlaget gav ut handlar om UppfinnarJohanna.

– Vi arbetar normaliserande i stället för problematiserande. Jag tror att det finns en risk att vi förstärker en stereotyp när vi problematiserar. UppfinnarJohanna kunde ha handlat om en tjej som inte får uppfinna just för att hon är tjej, men att hon i slutändan lyckas med det. Men då förstärks stereotypen att tjejer inte får uppfinna. Vi vill i stället att det ska vara lika självklart som något annat.