– Vi ska locka fler att bli biodlare och vi ska därför testa och utveckla en modell för kooperativ biodling, säger Jonas Lagander, ordförande i föreningen Östgöta bi.

Han berättar att det finns många trösklar om man vill börja med biodling. En tröskel är att det kan vara kostsamt att starta upp.

– Det är en hel del investeringar som måste göras och då kan ett kooperativ vara en lösning. Man samverkar och delar kunskaper med varandra, säger han.

Artikelbild

| Taket. På ett tak i centrala Norrköpng har föreningen Östgöta bi två bisamhällen.

Jonas Lagander berättar att det skett ett stort bortfall av bin under de senare åren.

– Det beror bland annat på väderförhållanden men också på ett kvalster som angriper bin. Varroakvalster som är en parasit. Orsakerna till att bin dör kan även vara kemikalier som används inom jordbruket, säger han.

Bihälsokonsulenten Preben Kristensen bekräftar de stora förlusterna av bin som skett i Sverige framför allt de senaste tio åren. Han berättar att det nu årligen sker förluster på 16 procent och att förlusterna sker främst under vintern.

– Det är ett stort och oroande bortfall. Varroakvalstret är den största enskilda faktorn till förlusterna, säger han.

Artikelbild

| Bikupor. Jonas Lagander, ordförande i Östgöta bi, sitter på en av föreningens bikupor i Norrköping.

Enligt Preben Kristensen finns det åtgärder som biodlarna själva kan vidta för att minska borfallet av bin.

– Det går att bekämpa Varroakvalster med hjälp av organiska syror.

Artikelbild

| Fluster. Bin utanför flustret. Ett fluster är ett bräde på bikupor där bin lyfter och landar.

Kristensen säger att det även är viktigt att skapa starka bisamhällen.

– Odlarna bör gå igenom sina bisamhällen i augusti och kolla att det finns tillräckligt med yngel i dem. Finns det inte det kan de slå ihop två samhällen så att att det blir ett starkt samhälle.

Artikelbild

| Klappa. Biodlaren Jonas Lagander klappar ett bi utanför flustret.

Han nämner även en tredje faktor för att minska bortfallet av bin.

– Odlarna måste se till så att samhällena har tillräckligt med foder under vintern.

Jonas Lagander berättar om varför bin är så viktiga.

– Tre fjärdedelar av allt vi äter är beroende av det finns pollinatörer, så de är viktiga för vår livsmedelsproduktion. De är även viktiga för en hållbar utveckling.

För att öka antalet bisamhällen hyr föreningen ut bin till privatpersoner och säljer bipaket på postorder.

– Den som beställer får ett och ett halvt kilo bin plus en drottning som levereras i en nätbur via posten. Dessa bin kan sedan pollinera i privata trädgårdar.

I dagsläget har föreningen fyra bikupor i länet. Tre i Norrköping och en i Linköping. Två av bikuporna finns på ett hustak i centrala Norrköping.

– Dessa bin pollinerar lokalt här i stan. Framför allt pollinerar de lindarnas blommor på Promenaderna. De gör Lindhonung. Ett bisamhälle kan ge 30 till 100 kilo honung, säger Jonas Lagander.

Den som vill kan även bli medlem i föreningen och köpa rätten att besitta, bruka och lyfta avkastning från ett bisamhälle. Det fungerar nästan som att köpa en bostadsrätt, berättar han.

– Vill man köpa denna rätt så måste man bidra med fem nya bisamhällen till föreningen. För att finansiera detta kan man exempelvis sälja honung eller försöka skaffa fram sponsorer till nya bikupor, säger han.

Jonas Lagander berättar att hans intresse för bin startade i sjunde klass på högstadiet.

– Jag skrev ett arbete om bin och jag byggde även en bikupa i slöjden och sedan fortsatte intresset.

Senare gick han en kurs i biodling.

– Det är en livslång resa att lära sig biodling. Man lär sig inte allt på kurserna. Det mesta har jag lärt mig av yrkesbiodlare, säger han.