Författaren, forskaren och historikern Blanka Karlsson, 69, hittade kuvertet bland 35 000 titlar i den fantastiska och unika Finspongssamlingen. Kuvertet kommer från Louis de Geers privata bibliotek och har legat där, dolt av sin egen historia, i 350 år.
– Jag tappade andan fullständigt. Det var en enorm upplevelse, säger Blanka om upptäckten.
Där och då tvivlade hon inte ett ögonblick över vem personen bakom sidorna var.
– Jan Amos Comenius... De 22 sidorna i handskriften, som jag döpte till Finspongshandskriften, är den enda bevarade delen av 1500 sidor som är original ur Comenius hand.
Just de 22 sidorna blev starten – och dess egentliga hjärta – i Blanka Karlssons stora och tunga bokverk med titeln Comenius och Finspongshandskriften. Samlade verk om Finspongshandskriften 1991–2017, som nu är klar.
Den är skriven på svenska och tjeckiska.
– Den är på 756 (!) sidor och väger lite drygt tre kilo... ungefär lika mycket som våra medeltida svärd, säger Blanka och berättar i nästa andetag om sin fascination för fäktning.
Det är dock en helt annan bok och historia.
Blanka Karlsson talar med en sådan passion så tiden nästan stannar, när hon nämner Jan Amos Comenius (1592–1670) och hans livsverk och arbete. Jag blir alldeles vimmelkantig och fascinerad på en och samma gång över Blanka Karlssons totala kunskap och glöd över den tjeckiske teologen, pedagogen, filosofen och författaren.
Det tar aldrig slut.
– Att se en vacker man eller en diamantring är absolut inget för mig, men att se de här vackra böckerna av Comenius... säger hon och låter själva tystnaden, gesten och ögonen ge en bild av betydelsen.
Det är därför egentligen en smula orättvist mot Blanka Karlsson och hennes senaste verk att få in allt vi pratade om under den dryga timmen i Kungsrummet, som är Ola Gustafssons egna arbetsrum på Stadsbiblioteket, på drygt 4500 tecken.
Hon pratar med en poetisk känsla till just de sidorna, minnet och frågorna om äktheten.
– Forskarvärlden är ett getingbo. Man måste och ska ha bevis på allt. Jag hittade en grafolog, som med hjälp av tre brev som vi lånade av det kungliga biblioteket i Stockholm från tre olika tider signerade Comenius kunde slå fast att det var Comenius som skrivit den här skriften.
– När jag läser honom känner jag mig så liten, men här finns 26 år av min forskning, säger hon och lämnar över ett exemplar av bibliotekschefen Birgitta Hjerpe och enhetschefen Ola Gustavsson, som nyligen släppte en egen bok om Finspongssamlingen.
– Allt fanns där att upptäckas. Blanka, som är i särklass vår flitigaste besökare, gjorde det, säger Ola.
Den smått fantastiska Finspongssamlingen består av 35 000 (!) volymer från Louis de Geers bibliotek. Den såldes, när bruket i Finspång hamnade i en ekonomisk kris, till Norrköping 1904 för en krona volymen.
Blanka Karlsson har gått igenom de alla – titel för titel.
– Jag hittade många titlar med Comenius. Titta bara på den här lilla vackra boken... Dagens forskare kallar den boken ”som att lära sig latin utan tårar”. Den är fantastisk.
När drottning Kristina mötte Comenius imponerades han av drottningens latin.
”Jag har lärt mig av din bok”, ska hon ha sagt då.
Comenius, som jobbade för Sverige 1642–1648 på uppdrag av Axel Oxenstierna för att skriva läroplaner för skolan, var faktiskt bosatt ett tag i Norrköping.
– Comenius hade tänkt stanna i London. Aristokraterna ville ha kvar honom, men Louis de Geer bjöd hit honom som gäst. Han bodde ett tag på Saltängsgatan innan han åkte vidare till Stockholm för att tala med Oxenstierna.
Under nätterna, vid sidan av arbetet med läroplanerna, skrev han vidare på sina stora verk.
– Comenius var besatt av tanken att förbättra världen och skrev till tre kungariken i Europa (Storbritannien, Sverige och Polen) och till lärda män. De skulle visa vägen. De hade Europas öde sina händer.
– Axel Oxenstierna och Louis de Geer uppskattade dock inte alls det utan tyckte att han skulle skriva läroböcker istället så de hamnade i en konflikt.
Blanka Karlsson skriver så ner några rader i sin bok innan hon lämnar över den till bibliotekschefen Birgitta Hjerpe.
– Den har kostat mig nerver, tid och pengar, men jag är stolt. Jag är dock inte klar. En ny bok är på gång, säger Blanka Karlsson och skrattar.
– Jag brukar tänka på Comenius ord ”tala inte för att vara omtyckt utan för att producera” och ”säg inte vad du vill utan säg det som är nyttigt”. Det inspirerar mig. Jag har så mycket kvar. Mitt liv räcker inte till.
På lördag, den 1 december, kommer Blanka Karlsson berätta mer om sitt arbete på Bok & Berättarmässan i Linköping.
Det blir, precis som hon själv, fascinerande.