Problemet är att ingen riktigt vet om ett vrak är ett hot mot miljön eller ej.

Nu har Sjöfartsverket gjort en utredning som pekar ut en väg att handskas med vrakproblemet.

– Forskare vid Chalmers har utvecklat en riskanalysmodell som ska användas för att avgöra vilka vrak som kan vara en fara för miljön, säger Ulf Olsson, sjömätningschef på Sjöfartsverket och ansvarig för utredningen om vraksanering.

Artikelbild

| Tusentals vrak ligger längs svenska kuster och i våra sjöar. Några av dem kan vara tickande miljöbomber.

– Analysen ska kunna avgöra hur sannolikt det är att till exempel bränsle kan läcka ut från ett vrak.

Men sanering av vrak är komplicerat på andra sätt också. Viktiga uppgifter om vraken, som var de förlist, vilken last de hade, vem som äger den och vilket försäkringsbolag som är involverat, finns i dag utspridda över en mängd olika arkiv.

Dessutom är det många gånger svårt att reda ut vem ägaren är och vilket försäkringsbolag som fartygen varit försäkrade hos.

– Att reda ut ägar- och försäkringsförhållanden kan vara omöjligt, säger Ulf Olsson.

– Staten får med stor sannolikhet huvudansvaret för att finansiera saneringar på ägarlösa vrak.

Nu föreslår Sjöfartsverket i sin utredning att Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, får ett övergripande ansvar för riskanalysen och saneringen av vrak. HaV kan å sin sida anlita bland annat Sjöfartsverket och Kustbevakningen för olika specialtjänster.

– Allt talar för att inspektionen av miljöfarliga vrak i framtiden bör följa en standardiserad modell, säger Ulf Olsson.