Ja, åtminstone om man ska tro de miljömål som riksdagen har ställt upp för Sverige till 2020.

Men inget talar för att det kommer att bli så. En gång varje år gör länsstyrelserna runt om i landet en genomgång hur långt arbetet med att uppnå målen har kommit och om det finns en rimlig chans att leva upp till något av dem fram till 2020.

Enligt länsstyrelsen i Linköping finns det förutsättningar att man kommer nära målet för två av områdena om fem år. Det gäller "bara naturlig försurning" och "frisk luft". Och det trodde man redan för två år sedan när NT skrev senast.

Men Östergötland är långt i från ensam om detta klena resultat. De tre sydligaste länen, Skåne, Blekinge och Halland tror sig inte vara i närheten av att uppfylla något av målen. Bara fem av landets 21 län tror sig uppfylla något mål om fem år, det vill säga verkligen uppfylla inte bara komma nära att göra det.

Totalt finns det 16 miljömål uppsatta. Tre av dem kan bara uppnås på nationell nivå. Det handlar om "begränsad klimatpåverkan", "skyddande ozonskikt" och "säker strålmiljö". Östergötland och alla andra enskilda län har ju små möjlighet att fixa de stora globala miljöproblemen.

Länsstyrelsen menar att man behöver hjälp utifrån för att klara flera av de övriga målen också. Främst handlar det om att att få större anslag från staten för att leva upp till de ambitiösa målen.

Om målet "giftfri miljö" konstaterar man att det är svårt att påverka på regional nivå utöver att man systematiskt sanerar förorenade områden. När det gäller den totala mängden gifter i vår vardag kan man bara informera om hur kemiska ämnen påverkar vår hälsa och miljö.

"Det rika odlingslandskapet" är ett annat svårstyrt mål. Så här beskriver länsstyrelsen problemen:

– Jordbruksmarken har idag ingen skyddsstatus och det finns i dagsläget inga styrmedel för att kunna skydda den. Den biologiska mångfalden i betesmarker och andra marker påverkas bland annat negativt av att stödsystemet inte är anpassade efter regionala förutsättningar.

Också "en god bebyggd miljö" är svårt att uppnå, menar länsstyrelsen. Bedömningarna av miljökonsekvenser behöver utvecklas och tydligare påverka olika planers slutliga utformning, säger man. Idag har kommunerna svårigheter och kunskapsmässiga luckor för att hantera de målkonflikter som finns när man vill bygga nytt.