Utställningen bygger på Sara Telemans bok Rösträtt för kvinnor, som gavs ut 2016 på LL-förlaget och är skriven på lättläst svenska.

– Det passar oss perfekt, eftersom vi försöker vara så tillgängliga som möjligt, säger Carina Milde, intendent på Arbetets museum.

Kvinnorna i rösträttskampen är i fokus på utställningen och det är deras bild av vad som hände när Sverige – som sista land i Norden – röstade för allmän och lika rösträtt för kvinnor, vilket krävde en grundlagsändring och två beslut i riksdagen. Det första beslutet fattades den 24 maj 1919 och det andra i februari 1921. På hösten 2021 fick kvinnorna för första gången rösta i ett riksdagsval.

Artikelbild

| För arbetarrörelsens populäraste talare Kata Dahlström var det viktigt att alla skulle få röströst, inte bara några få, rika och bildade kvinnor.

Sara Teleman är illustratör, journalist, författare, redaktör, lärare och föreläsare. Hon är också professor vid Konstfack i Stockholm. De kvinnliga rösträttskämparna – bland andra Kata Dahlström, Emilie Rathou och Augusta Tonning – är hennes idoler.

– Jag har lätt att känna vördnad för dem som gick före. De fick ge upp så mycket för att få frihet. Men man får inte glömma bort att de inte var ensamma utan del av ett kollektiv, säger Sara Teleman när vi går genom utställningen på EWK-museet.

Hennes bilder är enkla, men samtidigt humoristiska och tankeväckande.

Jag blir provocerad när jag påminns om att VISSA kvinnor faktiskt hade rätt att rösta innan 1921. Som under frihetstiden då kvinnor som fortsatte att driva familjens företag efter makens död hade rätt att rösta eller att RIKA kvinnor 1862 fick rösta i kommunala val.

Artikelbild

| I Sverige kämpade LKPR för rösträtt för kvinnor genom att organisera sig väl och inte genom våldsamma aktioner som suffragetterna i England.

Och när gubbarna som var motståndare till kvinnlig rösträtt citeras: "det är mot guds vilja", "kvinnans kropp och hjärna är för svaga för politik" och "kvinnor på jobbet förstör och gör att män tänker på sex istället för på jobb".

Steget från dagens #metoo-rörelse känns plötsligt ganska litet.

Artikelbild

| LKPR organiserade 1913 en namninsamling för kvinnlig rösträtt. De fick ihop 350000 namnunderskrifter.

Sara Teleman tycker att kampen för jämlikhet måste fortsätta och att #metoo visade det.

– På många sätt gav #metoo en perfekt bild av en patriarkal struktur, som går genom alla samhällsklasser och alla yrkeskategorier. Det är tråkigt att debatten mer har handlat om enskilda individer när det viktiga är att diskutera: Hur slutar vi sanktionera dåligt beteende mot kvinnor.

Artikelbild

| Sara Teleman känner vördnad för de kvinnliga rösträttskämpar som gick före, trots att det ofta innebar stora uppoffringar.

Utställningen pågår 15 juni-3 november.