Det tror inte de som arbetar på Spegeln. Vi har tidigare berättat att socialnämnden i januari beslutade att dra in sin del av pengarna till den lilla verksamheten Spegeln, som är ett samarbete med utbildningsnämnden.

På Spegeln har socialtjänsten placerat ungdomar med svår problematik och ofta stor skolfrånvaro och där har de fått hjälp att komma in i rutiner, räta upp sina liv och börja studera. Personalen ser just kombinationen av socialt förändringsarbete och skola under samma tak som framgångsfaktorn och de är övertygade om att det sparar pengar för framtiden. Och de tycker det är viktigt att verksamheten inte ligger i en traditionell skolmiljö.

Yvonne Thilander konstaterar att både skola och socialtjänst har förändrats sedan Spegeln startades för 20 år sedan. Hon känner sig övertygad om att ungdomarna kan få lika bra hjälp på ett sätt som inte kostar lika mycket.

Artikelbild

| Personalen på Spegeln är orolig äver konsekvenserna av förändringen.

– Med en skola som håller för alla och om vi inom socialtjänsten koncentrerar oss på vår del, säger hon och pratar om ett fortsatt samarbete, men på ett annat sätt.

Claes Göransson är verksamhetschef för gymnasieverksamheten på utbildningskontoret. Han konstaterar att det lilla alternativ som Spegeln inneburit upphör.

– Vi kommer att ha huset kvar åtminstone året ut för att i lugn och ro slussa ungdomarna vidare.

Var eleverna i stället ska tas emot kan han inte säga ännu. Det blir på någon av de kommunala gymnasieskolorna.

– Vi måste fokusera på en förstärkt verksamhet inom det Individuella Alternativet, ett av introduktionsprogrammen, och så tar socialtjänsten hand om det som inte är skola, säger han.

– Spegeln är ett namn på ett samarbetsprojekt, men undervisningsansvaret för oss är ju det samma också efter socialnämndens beslut och vi kommer att ta det ansvaret fullt ut, säger Sofie Lindén, utbildningsdirektör.

Det här är inget som lugnar personalen på Spegeln.

– Titta på hur mycket ungdomarna varit borta från skolan tidigare och se vad som krävs för att få in dem i rutiner igen, säger en av dem.

Personalen beskriver arbetet för att alls få elever att komma över tröskeln. En elev hade de sms-kontakt med i ett halvår först. De beskriver hur varje elev möts i entrén varenda dag, hur personalen får en helhetsbild av eleverna och hur samtal kan tas direkt när behovet dyker upp. De har svårt att se att det kan klaras med det som nu planeras.