Metalldetektorn tjuter allt mer ilsket och ihållande. Arkeolog Katarina Sköld förstår att hon är något på spåren. Frågan är bara vad. Och exakt var. Hon sätter sig på huk, följer tjuten centimeter för centimeter och gräver i myllan med en liten spetsig spade. Det tålamodskrävande grävandet ger resultat efter en liten stund.

– Undrar vad det är, säger Katarina Sköld och fingrar på ett smått föremål som ser ut som koppar men väger som bly.

Fynden sparas och kommer i nästa skede att identifieras, märkas och få en egen plastpåse i lådan med den ständigt växande samlingen av upphittade föremål som av allt att döma härrör sig från bronsåldern och äldre järnåldern.

Artikelbild

Tjuter. Metalldetektorn i Katarina Skölds hand väsnas och ger fingervisningar om fynd. Dags att börja gräva.

– För mig är det lite speciellt att vara just här och gräva, fortsätter Katarina Sköld. Jag är uppvuxen i Eneby och var ofta här och lekte som liten.

Nu är det allt annat än en lek.

Arkeologerna, Statens Historiska Museer, undersöker som bäst det väldiga fältet mellan E4:an och järnvägen vid Fiskeby efter spår av gårdar och bostäder från förr. Arbetet har pågått i ett par veckor och redan har arkeologerna fått känna på i princip samtliga kända vädertyper i den utsatta mijön. Glädjen över nya upptäcker överträffar emellertid alltid umbärandet av en oväntad hagelskur eller regnattack. Upptäckterna, fynden, har också kommit på löpande band.

Inte oväntat.

Artikelbild

Upphittat. Katarina Sköld med sitt senaste funna fynd i marken. I nästa skede handlar det om att försöka identifiera föremålet.

Arkeologen Göran Gruber var med redan när intilliggande Pryssgården undersöktes för drygt 20 år sedan i samband med att E4:an skulle få ny sträckning förbi Norrköping.

– Den utgrävningen talas det fortfarande om i arkeologkretsar över hela Europa, säger Göran Gruber. Just det här området tillhör Östergötlands rikare fornlämningsmiljöer och vi hittade ett stort antal bostäder från bronsåldern och äldre järnåldern. Både hus och hela gårdar. Den här utgrävningen tar vid där den förra slutade.

Artikelbild

Tecken. "Här har det stått en stolpe till ett hus". Göran Gruber tyder tecknen i marken.

Med arkeologens sedvanliga entusiasm och hängivelse, beskriver han och projektledaren Maria Petersson den pågående utgrävningen. Förväntningarna är höga, det märks, och till viss del redan uppfyllda. Det schaktade hörnet av fältet är tätt markerat med små träpinnar som pekar ut var och hur bostäderna låg och såg ut.

– Forskningen har tagit stora steg framåt sedan den förra utgrävningen, säger Maria Petersson. Nu försöker vi titta mera på gårdarna som enheter. Hur var de uppbyggda och hur fungerade de? Vi vet redan att dåtidens samhälle var socialt skiktat på ett tydligt sätt. På de större gårdarna levde eliten i samhället. De med stort inflytande över militära, rättsliga och religiösa frågor. De jordlösa var de som utförde vardagssysslorna.

Artikelbild

Fynd. En mönstrad svärdknapp från järnåldern. Har legat i jorden vid Fiskeby sedan dess.

En teori som undersöks i samband med utgrävningen är om de upphittade bostadsresterna möjligen var där hällristarna bodde. Inte otänkbart med tanke på närheten till de välbekanta hällristningarna vid Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.

– Vi vet i alla fall att det stämmer tidsmässigt och rent geografiskt, säger Göran Gruber. De fortsatta utgrävningarna kan förhoppningsvis ge ytterligare besked.

Artikelbild

Glädje. Varje ny upptäckt tas emot med stort intresse och hängivenhet. Göran Gruber och Maria Petersson kollar in det senast hittade fyndet.

Hela fältet, cirka 40 000 kvadratmeter, har redan scannats av med metalldetektorer och nu gräver man djupare i ena hörnet sedan ett 30 centimeters lager matjord har schaktats bort. Tanken är att de nio arkeologerna i projektet tillsammans med de inhyrda grävmaskinisterna ska jobba sig längre bort över fältet i västlig riktning. Det är en omfattande och tålamodskrävande insats. De täta belöningarna – förfäders ekon som är mellan 3 800 och 1 500 år gamla – utgör drivkraften.

– De enskilda fynden i marken är bara en sak, säger Göran Gruber. Som bitar av verktyg, spännen från dräkter och kermik. Det är minst lika viktigt när vi gör fynd som hjälper oss att tolka de större sammanhangen och strukturerna. Vi har hittat flera stolphål som visar hur hus, gårdar och hägn låg. Det kan besvara våra frågor om den förhistoriska bebyggelsen och dess relation till geografiska och maktpolitiska sammanhang. Fynden visar att här låg ett samhälle med långväga kontaktnät. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt i arbetet är viktigt.

I bakgrunden av utgrävningarna dundrar trafiken på E4:an förbi med oförminskad intensitet. Ett, om man så vill, omedvetet möte mellan det moderna samhället och brons- och järnålderns, i våra ögon, enkla men strävsamma vardag. När utgrävningarna är avslutade ska här, på sikt, byggas en motorvägsavfart.