Under fem år var Fredrik Jonsson spelberoende – och han beskriver åren som de värsta i hans liv. Det var efter en separation som han började spela – trots att han hade sett risker med spelande i sin nära omgivning.

– Jag minns det så väl. Jag vann på en Oddset-lapp. I den vevan kom det upp spel på nätkasinon med live-betting(en tjänst där man kan spela samtidigt som matchen pågår, reds anm), berättar han.

Flera vänner hade börjat med live-betting och satt med telefonerna när de träffades. Fredrik drogs med och till en början var spelet kontrollerat, men det kom snart att urarta.

Artikelbild

| Genom Spelberoendegruppen hjälper Fredrik Jonsson andra som fastnat i spelmissbruk, men han vill också gärna komma ut på skolor och berätta om riskerna med spelande och att ta snabba lån.

– Allt handlade om spel, vilka jag än umgicks med. Har man en spelberoendehjärna går det inte att få stopp på den.

Resor som spelbolagen lottade ut triggade spelaren i honom ytterligare. Han vann en resa till Manchester i England – med allt betalt – och fick senare åka med en kompis på en vinst-resa till Toronto, Kanada.

– I Toronto var det bara spel, spel, spel.

– Många spelbolag har resor. Jag tror att tävlingarna är ett sätt att hålla fast spelare som spelar mycket. Men det tänkte inte vi på.

Artikelbild

Fredrik spelade poker, black jack och på slots-maskiner på olika nätcasinon. Det var snabba pengar in, snabba pengar ut.

– Vann man en summa, tänkte man: "Jag vinner säkert ännu mer". Det tog aldrig slut, man var aldrig nöjd. Så fortsatte det.

Han minns en skidresa med familjen till norska skidorten Trysil.

– Nu för tiden är jag social när jag träffar familjen, då var jag inte med. Jag låg och spelade i rummet. Jag vann ett femsiffrigt belopp. Tre dagar senare var det borta.

2018 eskalerade spelandet ytterligare, berättar Fredrik. Spelet åt upp hans lediga tid. Vaknade han till på natten kunde han spela i timmar.

– Den sommaren var den värsta i mitt liv. Mitt enda sätt att fly från spelandet var att ta mig ut och springa.

I juni ringde han föräldrarna, grät och berättade om sitt spelande och de lån han hade dragit på sig.

– Vi gick till banken och bakade ihop ett lån. Men en alkoholist slutar inte dricka för att man löser vissa bitar. Jag öppnade inte upp. Ingen av mina närmaste vänner visste något och jag sökte inte hjälp för mitt beteende.

Fredrik satte in en summa på spelkontot – i förhoppningen att han skulle klara av att vara måttfull. Men han kraschade återigen. Lögnerna var svåra att hantera och situationen blev allt mer desperat. Fredrik hade blivit lovad ett lån av en person i sin närhet, men pengarna kom aldrig. En natt i september hade han bestämt sig:

– Jag orkade inte leva mer. Den natten var jag nära att frontalkrocka med en lastbil. Jag kände att jag aldrig skulle bli av med de här demonerna. Hur jag än försökte, säger han.

Fredrik skrev samma natt ett långt sms till en kompis om sitt spelberoende och att han inte längre orkade leva. Hon gav sig inte, utan ringde och ringde till honom.

– Jag stannade bilen, tänkte på min son, och hur han skulle reagera. Sedan åkte jag till min tjejkompis.

Det blev räddningen.

Fredrik insåg att han behövde hjälp och hittade Spelberoendegruppen, en ideell organisation där spelberoende träffas.

– Det har hjälpt mig jättemycket. Vi pratar om vissa teman när vi ses och man berättar så mycket eller lite man själv vill. Från början är det lätt att känna sig skamsen. Men vi sitter i samma sits.

Fredrik är nu spelfri sedan ett halvår. Han har kontroll över sin ekonomi och räknar med att vara skuldfri om ett par år. Men framför allt mår han bra.

– Så lycklig och glad som jag är nu har jag inte varit sedan min son föddes.

– Efter att jag öppnade mig för min familj och mina vänner har jag inte känt något spelsug. Jag har vuxit så mycket och skäms inte längre, men jag vet vad jag har i ryggsäcken och vad jag har att jobba med varje dag.

Vad ger du för råd till spelberoende?

– Lätta dig för dem som står dig närmast och våga ta hjälp.

Genom självhjälpsgruppen hjälper Fredrik både sig själv och andra. Men han skulle gärna föreläsa, till exempel på skolor, för att göra unga mer medvetna om riskerna med spelande.

– I dag sitter unga med telefoner konstant och när de blir 18 år och kan ta lån är det så lätt att trilla dit. Om jag kan hjälpa andra med mina erfarenheter så skulle det göra mig enormt lycklig.