Det kan låta paradoxalt, men sjöarna bär på en gammal skuld i form av lagrat fosfor och kväve i bottensedimenten, som vi människor orsakat. Efter hand som det omfattande arbetet ger effekt med att minska utsläppen från avloppen och jordbruket, blir fosforhalten i vattnet lägre, men istället frigörs då fosforn lättare från sedimenten.

Numera finns det till exempel mer fosfor och kväve i det vatten som rinner ut från Glan än det som kommer in utifrån. Och det innebär att Östersjön fortsätter att bli övergödd eftersom Glans vatten rinner ut Bråviken via Motala ström.

Nu ska länsstyrelserna i Kalmar, Jönköping och Östergötland försöka åtgärda detta problem. I dagarna har man beviljats 5,5 miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheter över tre år för ett experiment där man helt enkelt tar upp det näringsrika bottensedimentet med hjälp av en teknik som utvecklats av företaget Teknikmarknad.

Att restaurera de övergödda vattnen är direkt avgörande för att kunna vända den negativa trenden. Nu vill man testa om detta är ett sätt att minska den interna näringsbelastningen.

– Det är fråga om en så kallad lågflödesmuddring då man dammsuger de syrefria djupare bottnarna, där sedimenten ackumulerats. Förhoppningen är att vi ska kunna omvandla dem till en ekonomisk resurs i form av biogasproduktion, eller förädling till handelsgödsel så att fosforn kommer till användning igen, säger Niclas Bäckman på länsstyrelsen, som håller i projektet för vårt län.

Det är alltså ett privat företag som tagit fram den metod som länsstyrelserna nu hoppas mycket på. Tre övergödda sjöar, en i vartdera länet, ska plockas ut för experimentet.

– Vi behöver välja en relativt liten sjö utan för mycket annan yttre påverkan, som reningsverk eller stora industrier, för att få fram så mätbart sediment som möjligt med de syften vi har. Det vill säga se om vi kan återvinna just fosfor och kväve, säger Niclas Bäckman.

De två stora sjöarna Roxen och Glan är förstås de som släpper ifrån sig mest men att ta hand om sedimentet där kommer inte att bli lika enkelt:

– Här är sjöarna mer påverkade också av andra källor som stora industrier som släpper ut andra föroreningar och att det finns reningsverk i närheten, säger Niclas Bäckman.

Parallellt pågår ett annat mycket större projekt med samma inriktning kallat Djuphavsprojektet med svenska och finska staten som huvudmän och med pengar från BSAP-fonden (Baltic Sea Action Plan). Det projektet syftar till att utveckla teknik och system som gör det möjligt att i stor skala bärga näringsrika sediment från Östersjöns bottnar.

Då gäller det alltså hela Östersjön och inte bara insjöarna. Projektet har som mål att genom den nya tekniken minska övergödningen och samtidigt skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Meningen är att man ska testa metoden och sedan gå vidare med mer konkreta åtgärder i form av fortsättningsprojekt. Det svenska fortsättningsprojektet handlar om att finna tekniklösningar för att omvandla de bärgade sedimenten till en ekonomisk resurs till exempel.

I dagarna har länsstyrelsen i Östergötland gått in med en mer omfattande ansökan till EU tillsammans med Åland, Estland och Bornholm. Det projektet syftar till att utveckla metoder att utvinna mer sediment ur sjöbottnar.