Innan Kameltorget blev etableringslotsverksamhet och förknippades med falska folkbokföringsadresser var det ett projekt kring eget företagande som riktade sig till kvinnor med annan etnisk bakgrund. Det startade våren 2010 och pågick till november samma år med målet att skapa en mångkulturell mötesplats med butiker och andra verksamheter i Norrköping.

Projektet fick över 400 000 kronor i bidrag från EU och Tillväxtverket genom den dåvarande regeringens satsning på kvinnligt företagande. Bidraget betalades ut via länsstyrelsen, som i sin årsrapport 2010 beskrev Kameltorget som "ett intressant projekt".

Projektet "föll ihop"

Artikelbild

| Näringslivsdirektör. Anne Revland klippte bandet vid invigningen av Kameltorget - men kunde en tid efter projektets slut konstatera att det inte följde den ambition som funnits med det.

Kommunens näringslivsdirektör Anne Revland följde projektet i början och var också den som klippte bandet vid invigningen av mötesplatsen på S:t Persgatan i september 2010.

– Vi tyckte att det var ett spännande projekt, säger hon.

I september bildades den ekonomiska föreningen Kameltorget, med tanken att fortsätta driva verksamheten i den formen efter att själva projektet var avslutat. En av styrelsemedlemmarna var Mohamed Osman, som haft olika roller i föreningen fram till 2014. Hans kompanjon Hussein Ali satt i styrelsen mellan 2012 och 2014.

Flera personer vittnar om att verksamheten gradvis förändrades under 2011.

Artikelbild

| Sektionschef på AF. Håkan Lind fick många signaler om att allt inte stod rätt till med Kameltorgets lotsverksamhet.

– När projekttiden var slut föll det snart ihop. Jag var uppe i butiken efteråt för att se hur det gått, men då var det papper för fönstren och helt andra människor där. Det var inte alls som den ambition som funnits med projektet, säger Anne Revland.

"Personer blev utnyttjade"

Kommunens arbetslivskontor var inte direkt involverat i projektet, men hade medborgare som var aktuella hos dem och som via Arbetsförmedlingen fick olika typer av anställningar eller praktik hos Kameltorget.

– Det blev bekymmer med verksamheten ganska fort, om jag minns rätt, säger Yvonne Thilander, tidigare chef för Arbetsmarknadskontoret, numera socialdirektör.

– Vi fick in uppgifter till oss om att personer blev utnyttjade där. Det var personer som hade anställning med någon form av stöd som ska ha fått betala en del av lönen till en person som inte namngavs. Det var sånt vi fick höra. Men vi var fel instans, så vi kunde bara be dem vända sig till Arbetsförmedlingen, säger hon.

"De lurade sina anställda"

En tidigare deltagare i Kameltorget med god inblick i verksamheten bekräftar att det anställdes personer med stöd av AF som stod för 75–80 procent av lönen. Resten skulle Kameltorget stå för.

– Men de brukade inte betala ut sin del. De lurade sina anställda, säger han.

Deltagaren berättar också att flera av kvinnorna som varit med från början krävdes på tusentals kronor för att få fortsätta vara med i Kameltorget efter projekttidens slut. Men redan i samband med invigningen ska de ha blivit lurade.

– Kvinnorna tog pengar ur egen ficka för att laga mat till invigningen, men fick aldrig någon ersättning, berättar deltagaren, som är djupt bekymrad över hur Kameltorgets företrädare agerat under åren.

– De förstör för andra muslimer och ger oss dåligt rykte, säger han.

Levde inte upp till avtalet

Kameltorget, med Mohamed Osman och Hussein Ali i spetsen anlitades som etableringslotsar av Arbetsförmedlingen 2012. Men avtalet sades upp i januari 2014 på grund av bristande kvalitet.

– De levde inte upp till det som man sa i avtalet. Bland annat hade de inte den kompetens som de sagt att de hade. Det fanns också brister i lokalen som de trots påpekanden inte åtgärdade, säger Håkan Lind, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Norrköping.

Bristerna var så pass allvarliga att AF hade kunnat häva avtalet med omedelbar verkan. Men i stället sades det upp för att man gradvis skulle kunna fasa ut kvarvarande deltagare.

Många rykten om bolaget

Vid samma tid fick AF också signaler om att Kameltorget var inblandade i härvan med falska folkbokföringsadresser.

– Det gick många rykten runt Kameltorget från deltagare som var knutna dit. Vi fick signaler om att det inte var som det skulle, enligt avtal och riktlinjer. Om det sedan var rent brottsligt agerande är svårt att säga. Det var många som upplevde sig pressade och det är ju lätt att tro att det handlade om pengar. Men vi har inga bevis, säger Håkan Lind.

I dag har både Mohamed Osman och Hussein Ali lämnat Kameltorget, men flera av deras nära anhöriga finns kvar i styrelsen. Kameltorget har fortfarande en obetald skuld hos Kronofogden på 52 693 kronor och har inte längre kvar sin F-skattsedel.