Arkeologidagen uppmärksammades på flera sätt runt omkring Norrköping, bland annat arrangerade Folkuniversitetet och Östkinds Hembygdsförening en guidad tur till Gullborgs fornborg i närheten av Styrstad. Ett 50-tal personer slöt upp för att lyssna till ett föredrag av Maria Petersson, projektledare på avdelningen Arkeologerna vid Statens Historiska museer.

Fornborgen är från yngre romersk järnålder, vilket innebär cirka 200 till 550 e Kr, och är en av få i länet som blivit föremål för en utgrävning. Det gjordes 1909 av Bror Snittger och genom ett bidrag från Claes och Greta Lagerfelts stiftelse kunde Maria Petersson för fem år sen börja titta närmare på Gullborg och de fynd som gjordes vid utgrävningen.

– Jag kunde gå in och omtolka dem utifrån dagens forskningsläge. Vi kan till exempel få fram nya resultat genom kol-14-metoden, säger hon.

Artikelbild

| Stenar som spruckit sönder är ett tecken på att här har människor lagat mat.

På Historiska museet har hon gått igenom mängder av backar fyllda med fynd, i huvudsak keramik.

– Jag skulle gissa på 500 kilo keramik. Det kommer från allt från stora förrådskärl till mindre skålar.

Bland fynden finns också föremål med influenser från Romarriket, bland annat en guldring, en romersk glasbärare och en räfsa, vilket tyder på att människorna gett sig ut på långa resor.

Efter föredrag och kaffe i Styrstadgården slår vi följe mot borgen som ligger på en höjd med utsikt över Vikbolandets åkrar, skogar och kyrkor. Fornborgen har en karaktäristisk form, med ett brant stup på ena sidan och längs den andra sidan finns rester av en 100 meter lång mur. Maria berättar att det troligen inte funnits något hus på platsen eftersom det inte finns någon plan yta, i stället tror hon att borgen har använts som förvar mot krigarband eller som en rituell plats. Det kan också ha varit plats för en vårdkase eller fungerat som tillflyktsborg.

Artikelbild

| Maria Petersson har forskat om Gullborg och var dagens guide.

– Det finns inte en förklaring utan säkert flera, och man har använt platsen under lång tid. Men det finns tydliga spår av att det skulle vara ett försvarsverk, säger Maria.

Vid branten står Lotta Arrelid från Folkuniversitetet och blir "pirrig i benen" av den höga höjden.

Artikelbild

| Borgen hade antagligen en försvarsfunktion eftersom det branta stupet på ena sidan berget utnyttjades. "Man får en känsla av borgen och varför de valde den här platsen", säger Lotta Arrelid från Folkuniversitetet.

– Man får en känsla av borgen här och förstår varför de valde den här platsen, säger hon.

Stina Kufver Jakobsson, medlem i Östkinds Hembygdsförening, blir särskilt imponerad av den kraftiga muren.

Artikelbild

| Stina Kufver Jakobsson imponerades både av utsikten från toppen och den tydliga mur som människor byggde för mer än 1 500 år sen.

– Jag fattar inte hur de fått upp alla dessa stenar, säger hon.