– Det tycks inte finnas någon koppling mellan vad eleverna lär sig i kärnämnen och de betyg de får, sade han.

Jonas Vlachos är nationalekonom vid Stockholms universitet och har har forskat kring effekterna av privata skolors inträde inom utbildning på högstadiet och gymnasiet. Rubriken för seminariet var hur marknadsstyrning av skolan fungerar.

Arrangör var Centrum för kommunstrategiska studier, som håller till i Industrilandskapet. Ett 20-tal personer, däribland skolpolitiker och kommunala tjänstemän från östra länsdelen, lyssnade på Vlachos slutsatser.

Artikelbild

| Inget samband. "Det är inte säkert att elever som trivs bra i skolan lär sig mycket", konstaterade Jonas Vlachos.

Han inledde med en redogörelse över läget i svenska skolan – och som den internationella Pisarapporten tidigare har avslöjat så är inte studieresultaten något att skryta med: Perioden 1990-2009 hade Sverige sämst studieutveckling, vid en internationell jämförelse, enligt Vlachos:

– Och 2011-2012 fortsätter tyvärr svenska kräftgången i de internationella jämförelserna, sade han. Men han berättade att det inte stämmer att de starkare eleverna har bättre resultat än de svagare. Det skiljer sig dessutom i olika ämnen.

– I läsförståelse har de svaga eleverna sämst utveckling, men i matematik är försämringen störst hos eleverna i "toppen", sade han och nämnde att det skett en nedgång i matteresultaten sedan slutet av 1990-talet.

– Men försämring i läsförståelse började redan i slutet av 1980-talet, sade han och mende att de dåliga studieresultaten kan spåras 25 år tillbaka i tiden. Då fanns inte så många privata skolor som idag. Otillräcklig styrning av skolan under senare delen av 1990-talet, såg han som bidragande orsak till de dåliga resultaten.

Artikelbild

| Lång nedgång. Nationalekonom Jonas Vlachos konstaterade att nedgången i studieresultaten inleddes för 25 år sedan.

Invandringen har ökat, men den utgör en mindre del av de försämrade resultaten:

– Invandring spelar viss roll, men är inte särskilt viktig. 20 procent av totala nedgången kan förklaras av elever med invandrarbakgrund för 2009-2012, sade Jonas Vlachos.

Kent Käfling (M), 1:e vice ordförande i Söderköpings barn- och utbildningsnämnd, sade:

– Invandringen måste ju påverka. Vi har ju 100 000 invandrare i år och barn från Somalia har ju aldrig gått i skola. Att de börjar från scratch måste påverka resultaten.

Om marknadstyrningen av skolan sa han bland annat:

– Det finns inget som tyder på att vinstdrivande konkurrens leder till hög och likvärdig skolkvalitet.