Då klarade 68 procent av eleverna behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram. I år är siffran 70 procent. Meritvärdet har stigit från 194 till 200 poäng.

– Jag tänker att vi har brutit en trend, även om förbättringen är liten, säger Sofie Lindén, utbildningsdirektör.

Ett alltför stort hopp uppåt hade snarast gjort henne orolig och fått henne att misstänka betygsinflation.

– Jag är väldigt stolt för det här kvittot på vårt arbete. Resultathöjningen visar på att våra lärares strävan att hela tiden utveckla undervisningen och möta varje elev har lönat sig, säger hon.

Skolkommunalrådet Olle Johansson (S) ser också en negativ trend som har vänt.

Men hur säker kan du vara på det efter bara ett år?

– Det är klart att vi aldrig kan vara säkra, men alla parametrar pekar åt rätt håll. Resultaten i de lägre årskurserna pekar på att det kommer att bli bättre år för år, säger han.

Vad säger du om 70 procents gymnasiebehörighet?

– Vi har krav på 100 procent från Skolverket och i styrdokumenten. Frågan är vad som är realistiskt, men vi ska definitivt över 90 procent, även om 100 procent måste vara målet.

Ännu är inte all statistik på enhetsnivå färdigrapporterad. Den presenteras efter helgerna. Det Sofie Lindén kan se är ändå att skillnaden i meritvärde minskat mellan de olika skolorna.

Vårterminsbetygen brukar ligga lite högre än höstterminsbetygen. Skillnaden när det gäller gymnasiebehörighet kan vara fem-sex procentenheter och för meritvärdet runt tio poäng.