Efter att flygbolaget Flybmi ansökte om konkurs stängdes linjen Norrköping–München ned med omedelbar verkan. I samband med det har flera väckt frågan kring omfattningen av kommunens stöd till den egna flygplatsen. 2017 tog kommunfullmäktige ett beslut om ett utökat stöd till den kommunalt ägda flygplatsen, som i flera år har gått med förlust. I det treåriga avtalet, som går ut i år, har kommunen förbundit sig att täcka förluster på upp till 43 miljoner kronor. Hur det blir framöver vet ingen.

Flygplatsens vd, Ola Matsson, saknar en viktig aspekt om flygplatsen när diskussionerna om stödet går heta. Han menar att den är en viktig spelare för samhällsekonomin och faktiskt genererar pengar in till samhället. Han hänvisar till en oberoende samhällsekonomisk kalkyl som företaget ITA Utveckling AB gjorde 2017.

– Folk åker taxi, bor på hotell, äter på restauranger och det finns de som jobbar åt oss och alla de som finns runt omkring oss. Runt 100 personer har jobb med anknytning till flygplatsen. Kalkylen visar att flygplatsen kostar kommunen 4,8 miljoner kronor, när man tar bort de skatteintäkter som verksamheten genererar. Staten går plus 40,7 miljoner och regionen går plus med 9,2 miljoner. Brutto innebär det att samhällsintäkterna hamnar på runt 45 miljoner kronor, säger han.

Artikelbild

| Efter att den reguljära linjen till München lagts ned har kommunens engagemang i flygplatsen diskuterats.

Att staten och regionen går så mycket plus beror enligt Ola Matsson på att staten skjuter till småsummor till flygplatsen och regionen ingenting. Däremot tar de del av skatteintäkterna.

– Både regionen och staten har nytta av flygplatsen som en del av infrastrukturnätet. Exempelvis verkar ambulansflyg och brandflyg härifrån och är till stor samhällsnytta. Ändå är det kommunen som får stå för kostnaderna. På sikt måste statens bidrag till de regionala flygplatserna öka, säger han.

Det långsiktiga målet för Norrköpings flygplats är att den ska bära sig. En förutsättning för det är att det reguljära flyget fungerar. Nu står flygplatsen återigen utan reguljärflyg.

– Det är viktigt med reguljärflyg och vi jobbar med att hitta en ersättare. Samtidigt är vår princip "hellre bra än snabbt". Kanske måste vi också tänka om där linjerna kanske inte har lika långa sträckningar som exempelvis till München. Det är svårt att få en sådan linje att bli lönsam, säger han.

Han passar också på att ge en känga till Upplev Norrköping. Han ser inte att det finns den långsiktighet som skulle behövas för att befästa regionens attraktionskraft som turistmål.

– Jag tycker inte att man sett potentialen med regionen. Det finns massor med turistmål som skulle locka in turister. Och där kan turisterna exempelvis komma via flyg. Jag saknar ett målmedvetet, långsiktigt, arbete där man marknadsför regionen. Istället hoppar man på snabba, riskfulla projekt som kostar mycket pengar. Som Marvel Avengers.

Lars Stjernkvist (S) är ordförande i Rådhus AB som är moderbolag åt både Norrköpings Flygplats och Upplev Norrköping. Så här säger han om Ola Matssons reflektion:

– Jag håller med om att vi behöver utveckla samarbetet kring turism och besöksnäring. Det är därför som Norrköping stödjer arbetet för att bättre ta till vara att vi i vår närhet till flera viktiga besöksmål. Som djurparken, Astrid Lindgrens värld och snart Lalandia. Vi är överens om att vi behöver en långsiktig strategi för besöksnäringen i Norrköping. När den nya organisationen efter Upplev är på plats har den frågan högsta prioritet. Men när det är sagt, just nu är inte läge leta syndabockar. Dessutom, reguljärflygets bärkraft förutsätter att det finns ett behov från företagens och näringslivets sida.