Vi börjar vår promenad vid Carl Johans Park, där den inbjudande skylten, som med sitt varma budskap ni ser på bilden intill, mött så många människor under knappa två månader.
Den försvann med farvälet till ljuspromenaden.
Irene Warmer försvinner också, inom kort, från stadsbilden, när hon lämnar Norrköping och blir handelsutvecklare hos Tillväxt Motala.
Varför?
– Jag flyttade 2006 från Nederländerna till charmiga Borensberg och blev väldigt fäst vid Motala. Jag brinner för utvecklingsfrågor och för Norrköping, men mitt hjärta ligger i Motala. Jag kunde inte motstå möjligheten att få vara en del av och förstärka tillväxten i Motala.
Vi går längs den pulserande strömmen, som på sitt sätt delar staden på två.
– Det är egentligen bara några minuter mellan mitt kontor i Industrilandskapet och stadskärnan, men känslan är mycket längre. Det är som en stor vägg mellan oss. Alla har insett att vi måste göra något åt det. Det är alla i projektet överens om.
Fem fokusgrupper (varumärke, utbud, platsen, tillgänglighet och trygghet) började sitt arbete för en tryggare, renare och mer levande stadskärna i augusti. Fastighetsbolagen Magnentus, Castellum och Lundbergs tog initiativet till arbetet, som tillsammans med kommunens näringslivsavdelning presenterat en första analys av läget i Norrköping.
– Vi har inte suttit ner och sagt "vi ska göra det, det och det" utan verkligen försökt gå in på djupet innan vi börjar prata om direkta åtgärder.
Finns det något du kan, här och nu, avslöja mer i detalj vad ni pratar om?
– Jag funderade först över spårvagnarna och ställde, helt ärligt, frågan om vi inte kunde plocka bort spårvagnen från Drottninggatan och skapa ett gångstråk utan någon trafik genom staden.
Det var modigt.
– Jag lämnade dock den tanken och frågan innan jag ens ställt klart frågan. Det var inte bra. Jag har lämnat det bakom mig nu.
Vad pratar ni om istället?
– Alla grupper kommer hela tiden tillbaka till Hörsalsparken.
Hörsalsparken?
– Vi måste göra den mer levande. Ja, jag vet... Kommunen la ner mycket pengar på den och kan inte göra om den igen, men man kan, med små åtgärder, göra den till den trevliga och vackra mötesplatsen i hjärtan av city. I dag vill ju ingen stanna där. Kapa lite på växterna, ta bort en del betongblock och lite mer belysning kan räcka... Det är för mycket barriärer där nu, menar Irene.
Hon stannar upp i tanken, när vi pratar om gångstråken genom de fyra olika galleriorna längs Drottninggatan.
– Titta på mellanrummen... Det är tråkiga och gråa ytor, där fastighetsägarna vill skapa mer liv, sätta färg eller något annat spännande, men som stoppas med orden "det är kommunens mark". Om de kan få använda kommunens mark till att göra något bra för oss alla borde de få chansen, menar Irene.
– Vi kan samarbeta med näringslivet. Det är inte fult. Vi ska absolut följa lagar och regler, men det finns utrymme om man verkligen vill det. Det fungerar i andra städer som Örebro, Borås och Helsingborg. Jag vill tro att jag har lyckats minska trösklarna inom det kommunala och mellan den offentliga och privata organisationer.
Butiksdöden?
– Det är ett ord ni i media skapat. Det är ett tråkigt och jobbigt ord. Jag vill kalla det butikrenässans. Handeln är mitt i en omställning, som vi inte vet var den komma landa. Det finns inte så många tomma lokaler här. Nya butiker kommer komma – inte minst inom second hand och hållbarhet, tror Irene.
I din första intervju, precis när du hade börjat för två år sedan, pratade du om Norrköping som årets stadskärna 2021.
– Det blir vi inte. Målbilden är inte borta. Den har bara skjutits på framtiden... 2023 kan Norrköping absolut bli det, säger Irene.
Vi pratar om möjligheter och utmaningar, när Irene spricker upp i ett nytt leende.
– Jag älskar den nya lekparken, som är en bild av Industrilandskapet. Jag går förbi där nästan varje dag. Den är så fin med sina färger och sina byggnader.
Jag kan ana ett visst men...
– Det är alldeles för lite barn där. Den ligger nästan gömd bland husen. Det händer för lite där. Tänk om vi kunde placerat den lite mer synligt. Det hade blivit ett otroligt lyft för vår stadskärna.
Vad skulle du önska hända om du fick bestämma?
– Jag vill färglägga mer av Norrköping. Vi skulle kunna markera våra cykelbanor med rött eller grönt och jobba mer med blommor och konst. Det är så många gråa ytor i stan, säger Irene Warmer.