– Vi visar gärna upp oss, så att Sverige fattar att cheerleading finns och vad det innebär, säger lagkapten Melina Niens.
Hon började med idrotten år 2005, lite av en slump.
– Jag hade sett en film och blev intresserad och nu är jag fast. Det är väldigt roligt och är som en mix av många olika idrottsgrenar.
Traditionell cheerleading innehåller såväl mänskliga pyramider, som volter, hopp, dans och ramsor.
Landslaget träffas och tränar ungefär en gång i månaden på olika platser i landet. Det är ett mixat lag, vilket innebär att män och kvinnor tävlar tillsammans. Antalet manliga utövare blir hela tiden fler, även om Sverige har förhållandevis få jämfört med många andra länder.
Det är svårt att säga vad det beror på, menar andre lagkaptenen Sten Remmelg. Men han tror att det kommer att vända, speciellt som Svenska Cheerleadingförbundet röstades in som medlemmar i Riksidrottsförbundet förra året.
Själv hittade han till cheerleadingen för fem år sen. Innan dess tränade han judo.
– Så jag är van att kasta folk, men nu måste jag fånga dem också, säger han leende.
När laget övar pyramider blir det väldigt tydligt att samarbete och tillit är två viktiga komponenter i idrotten. Det färdiga resultatet ser enkelt och glatt ut, men kräver timmar av övning.
– Det blir en del skador, men alla är väldigt medvetna och härdade, säger Melina Niens.
I Sverige finns över 8000 utövare. Norrköping har i nuläget ingen renodlad cheerleadingklubb, men däremot kursverksamhet.