Enligt företrädare för sjukvården i Östergötland börjar det hända saker som ska stärka rehabiliteringsvården för barncanceröverlevare. I februari hölls den årligt återkommande prioriteringskonferensen i Östergötland där verksamhetansvariga inom sjukvården specificerar vilka områden som behöver extra resurser. I år låg cancerrehabilitering som det åttonde viktigaste området på "topplistan".

– Vanligtvis får de tio högsta någon form av resurstillskott men ibland händer det att det finns oklarheter som gör att det blir förskjutningar, enligt Fredrik Sjöstrand (M), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland. Han hoppas att även statliga bidrag ska hjälpa till att få fart på uppföljningsvården i den sydvästra sjukvårdsregionen där Östergötland ingår.

– I den budget som Riksdagen antog i december för året, lite populärt kallad M-KD-budgeten, så anslås det 60 miljoner kronor för att utveckla just barncancervården i Sverige. Tidigare har staten gjort satsningar på cancervården rent generellt men detta är första gången det går riktade medel till just specifikt barncancervården, säger Fredrik Sjöstrand.

Artikelbild

| Kaisa Karro (S), ordförande i regionstyrelsen.

I skrivande stund pågår förhandlingar mellan regeringskansliet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om en överenskommelse som mer i detalj ska reglera vad som ska göras för pengarna.

– Det kan i sin tur leda till en förändring och att man även tänker på samma sätt lokalt och regionalt genom att man plockar ut det här specifikt. Det är en speciell form av cancervård med väldigt speciella förutsättningar just för att det är barn inblandade. Förhoppningsvis kan beslut tas under juni månad, säger Fredrik Sjöstrand.

Inom Region Östergötland har patientgruppens behov uppmärksammats sedan många år tillbaka, enligt Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör. Trots det har regionen inte följt de andra barncancercentrumen genom att starta en särskild uppföljningsenhet.

– Vi är en liten region och att göra enheter är inte alltid så lätt, men i år står det högt upp på agendan, det är angeläget och är med i våra planeringsprocesser. Men det finns inga beslut om hur det blir med medel, det tas först i september när hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut, säger Lena Lundgren.

Artikelbild

| Fredrik Sjöstrand (M) hoppas att staten ska skjuta till pengar som ska bidra till en stärkt rehabiliteringsvård för cancerpatienter.

Finns det behov av en särskild uppföljningsenhet?

– Den bestämda uppfattningen har man ju i verksamheten, att det skulle bli lättare att sköta arbetet mer systematiskt.

Artikelbild

| I september tar hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om ärendet och allt beror på det ekonomiska läget, enligt Torbjörn Holmqvist (S), ordförande.

Kaisa Karro (S) är regionstyrelsens ordförande och även vice ordförande för samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen. Hon är inte lika övertygad om att uppföljningsarbetet ska organiseras i en egen verksamhet.

–  Att utveckla och förbättra uppföljningen är en prioriterad fråga för oss, men det behöver inte nödvändigtvis ske genom en särskild mottagning. Det viktigaste är att vi säkerställer att uppföljningen fungerar bra.

Thorbjörn Holmqvist är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden som ska avgöra om – och hur mycket pengar – som ska avsättas till långtidsrehabiliteringen.

– Vi får väl se om det kommer med till höstens prioriteringar beroende på hur mycket ekonomi det finns i hälso- och sjukvårdsnämnden. Vi har inte sett förslaget från tjänstemännen än. Om verksamheten själva vill bygga upp en sådan här finns det inga hinder.

I ett sådant läge måste det dock verksamheten göra det inom befintlig budget.