Rapporten visar att det finns stora hälsoskillnader beroende på socioekonomisk situation, det vill säga faktorer som utbildning, yrke och ekonomi. Personer med låg utbildning och låg inkomst har sämre hälsa och löper större risk att dö i förtid. Skillnaderna är gradvisa; det är inte bara de fattigaste som drabbas.
– Sjuksköterskan mår bättre än undersköterskan men sämre än läkaren, säger kommissionens ordförande Margareta Kristensson.
Kristensson menar att det handlar mycket om framtidstro, tilltron till sin egen förmåga och tilliten till andra. Detta påverkar kroppens skyddssystem och därigenom vår motståndskraft mot sjukdom.
– Låg utbildning är inte i sig en orsak till ohälsa, men kan leda till det om man inte kan få ett jobb som man är stolt över, där man kan påverka sin arbetssituation och som man kan försörja sig på.
Vad är orsak och vad är verkan? Blir man sjuk för att man är fattig eller fattig för att man är sjuk?
– I Sverige har vi brukat säga att pilen bara går åt ena hållet, här blir man sjuk för att man är socialt utsatt. Men vi börjar se det omvända förhållandet också, till exempel gamla som inte har råd att fixa sina tänder och utförsäkrade som blir fattiga.
Människor med låg utbildning och dålig ekonomi har ofta sämre levnadsvanor som leder till sämre hälsa, men det handlar inte om okunskap, menar Margareta Kristensson.
– En arbetslös, överviktig, rökande kvinna behöver inte i första hand kunskap, hon behöver ett jobb och en tro på framtiden.
Statistiken visar på stora skillnader mellan kommunerna. Den som bor i Motala är till exempel sjukskriven nästan dubbelt så många dagar per år som en Linköpingsbo och en man i Valdemarsvik löper dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt som en man i Vadstena. Detta beror till största delen på skillnader i samhällsstrukturer med högre andel arbetslösa, något som påverkar framtidstron, menar Kristensson.
Könsskillnader finns också: flickor mår sämre än pojkar och kvinnor är mer sjukskrivna än män. Män har å andra sidan högre dödlighet i till exempel självmord och hjärtinfarkt.
Östgötakommissionen för folkhälsa hoppas nu få in hälsoaspekterna i alla beslutsprocesser, ungefär på samma sätt som man alltid har med miljökonsekvensbeskrivningar.
Kommissionens rapport antogs i går av ett enigt regionfullmäktige. Den innehåller en lång rad förslag som riktar in sig på boende, fritid, skola, arbete och sjukvård. Några exempel:
Blanda olika upplåtelseformer i bostadsområdena.
Erbjud fritidsaktiviteter som är tillgängliga för alla.
Rikta särskilda resurser till skolor med vikande resultat.
Erbjud vuxenutbildning som är tillgänglig och ekonomiskt möjlig för alla.
Stimulera framväxten av sociala företag.