Mårdhunden äter bland annat fåglar och är ett exempel på ett hotande haveri i ett biologiskt balanserat system och tas upp av forskaren Anna Eklöf på Linköpings universitet.
Under sin tid vid University of Chicago skapade hon en analysmodell som ska slå larm innan en ekologisk kris slår till och tar död på en eller flera djurarter. I takt med klimatförändringarna kan också djur flytta på sig från en dålig plats till en bättre och skapa obalans i systemet.
Hjälpa biologerna
Modellens dataprogram fylls med forskarnas uppgifter som ska förutsäga skadeverkningarna. Målet är att hjälpa biologer och naturvetare att hantera situationen när en djurart tar ett nytt område i besittning eller när en art dör ut. En uppgift som vetenskapen ofta står handfallen inför.
Giftpadda och pytonorm
I ett pressmeddelande förklarar hon att forskarna genom studier av artens egenskaper ska kunna förutse hur systemet påverkas. Hon räknar upp fler skräckexempel på haverier i störda ekologiska system:
I Australien infördes en art av giftiga paddor för att bekämpa skadedjur i jordbruket. Men i brist på naturliga fiender har paddan nu blivit ett hot mot den unika australiensiska faunan.
I Everglades nationalpark i Florida dödar man så många som möjligt av den burmesiska tigerpytonormen som orsakat en kraftig nedgång hos flera av områdets naturliga djurarter.
En viktig utgångspunkt i hennes forskning är en stor, tjockskalig krabba som har tagit sig in i Weddellhavet vid Antarktis. Krabban hotar att rubba balansen i det känsliga ekosystemet.
Studera maginnehållet
I detta ekologiska nätverk finns omkring 500 arter, från små växtplankton till stora späckhuggare. Marinbiologerna vet vem som äter vem efter att ha studerat maginnehållet.
– Man ska kunna använda våra modeller för att till exempel förbereda sig på hur en ny art kommer att påverka nätverket, skriver Anna Eklöf i en kommentar.
Havsviken Weddellhavet är ett av 200 system som Anna Eklöf och hennes medarbetare använt som referenser i arbetet med att teoretiskt beskriva ekologiska nätverk och skapa en användbar analysmodell.
Ekologiska nischer
Alla arter kan beskrivas utifrån sina egenskaper och en uppsjö av biologiska faktorer i omgivningen. Det kan bara finnas en art i varje ekologisk nisch.
Anna Eklöf förklarar:
– Våra beräkningar visar att man sällan behöver ta hänsyn till mer än nio faktorer, även i mycket stora nätverk. I Weddellhavet med sina 500 arter är antal teoretiskt möjliga interaktioner omkring 240 000. Genom att bara använda tre faktorer kunde vi sålla bort 200 000.
En kolibris korta näbb
Olika egenskaper har betydelse i olika typer av nätverk. Exempelvis djurens storlek, föda, livsmiljö och rörelsemönster.
I pressmeddelandet nämner Anna Eklöf ett nätverk ”med blomväxter och pollinatörer” där det kan ”handla om matchande egenskaper, till exempel mellan blommans djup och insektens mundelar eller kolibrins näbb”.