Runt 2005 slog de så kallade internetdrogerna igenom på allvar i Sverige. Det handlar om syntetiska droger som säljs via hemsidor på nätet – och ofta till ungdomar som inte tidigare har testat narkotika.
– Helt plötsligt fanns det ett sätt att skaffa droger helt lagligt och där man slapp att träffa en langare, säger Robert Kronstrand, biträdande verksamhetschef vid Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping.
Till en början var nätdrogerna utvecklade för att efterlikna amfetamin och ecstasy. Men nu finns det nätdroger som har samma effekt som cannabis, bensodiazepiner, kokain och heroin. Förra året fanns det närmare 700 hemsidor, varav flera på svenska, som sålde nätdroger.
Kemiska formler
På RMV i Linköping har en grupp rättskemister under de senaste fem åren arbetet intensivt med att ta fram analysmetoder som gör det enklare att snabbt identifiera nya substanser som kommer ut på marknaden. Och arbetet har varit framgångsrikt. Hittills i år har RMV hittat 45 olika nätdroger i provmaterial från levande och avlidna. Metoden bygger på en noggrann mätning av molekylers massa.
– Med den här tekniken behöver vi bara ha molekylformeln. Vi kan knappa in den kemiska formeln och sedan kan vi börja leta efter den här substansen utan någon annan information.
Men hur får ni tag i den kemiska formeln för en ny substans?
– Vi hittar den på hemsidorna eller från andra källor. Vi bedriver en hel del internetspaning och har även en ständig dialog med andra laboratorier runt om i världen.
För de ansvariga myndigheterna, som samarbetar i ett nätverk för att utbyta information, är det av största vikt att snabbt identifiera nya substanser. Ju fortare en nätdrog hittas på RMV desto snabbare kan den klassas som narkotika eller som hälsofarlig vara. När en nätdrog klassas brukar den snabbt försvinna från hemsidorna.
Forcera en klassning
– Om vi kan uppmärksamma att en substans finns i omlopp eller till och med förekommit vid dödsfall informerar vi Folkhälsoinstitutet som kan forcera en klassning.
RMV:s analysmetod kommer med stor sannolikhet leda till att flera människoliv kan räddas. För nätdroger är långt i från ofarliga.
Sedan 2007 har nätdroger påträffats vid 192 dödsfall i Sverige. Bara i år (fram till och med september) har internetdroger hittats vid 72 dödsfall. Åtminstone fem av dödsfallen kan kopplas till en substans som heter AH-7921.
Substansen, som så sent som den 1 augusti i år klassades som narkotika, har samma effekter som morfin och kan leda till att andningen upphör vid överdosering.
”Oansvarigt”
Robert Kronstrand framhåller att det inte med säkerhet går att slå fast att det verkligen är nätdroger som har orsakat samtliga dödsfall – i vissa fall kan personen även ha intagit andra droger.
– Men det är för många som har dött av internetdroger. Det är otroligt oansvarigt att sälja det här. Det är nästan värre att sälja något helt oprövat, som kanske inte ens har testats på djur, än att sälja amfetamin.
Nätdrogerna, som hela tiden kommer i nya varianter för att undgå narkotikaklassning, tillverkas i dag främst i asiatiska länder som Kina, Indien och Japan. Substanserna säljs i stora kvantiteter till distributörer i väst som sedan marknadsför dem via nätet.
Under 2005 lanserades ett tiotal substanser. Förra året identifierades 73 nya internetdroger inom EU.
– Det kommer ut en ny substans mer än en gång i veckan. Men nu har vi äntligen kommit i fatt och kan hålla jämna steg med tillverkarna. Vi kan till och med ligga ett steg före tillverkarna av internetdroger och se till att nya substanser narkotikaklassas innan de har fått fäste på marknaden, säger Robert Kronstrand.