– Det här är inte enbart ett framtidsscenario, utan sker här och nu. Vi måste försöka minska utsläppen och samtidigt anpassa oss efter de nya förutsättningarna, säger Magnus Mateo Edström, samordnare för klimatanpassning på Länsstyrelsen i Östergötland.
Han tar sommaren 2018 som ett konkret exempel på hur framtiden kommer att se ut.
– Det är en sommar som sticker ut med dagens mått, men som kommer att vara normal framöver. Och då kan du tänka dig hur en sommar som sticker ut då kommer att vara. Vi har stora utmaningar framför oss helt enkelt.
Den 13 juni 2018 drog ett kraftigt åskoväder in över Linköping med omnejd. På ett par timmar föll det omkring 36 millimeter regn och blåst drog med sig träd som föll över flera vägbanor.
Butiker och trafikleder tvingades stänga och Järnvägsgatan i höjd med Resecentrum var så pass översvämmad att bärgare fick dra loss flera bilar. Där resenärer vanligtvis stiger på fjärrbussarna flöt i stället tre av Tekniska verkens containrar omkring och blockerade utfarten.
Källare och fastigheter svämmade över och bara under ovädrets första timme fick räddningstjänsten hantera omkring 40 larm.
– Extremväder kommer att bli vanligare och det gäller att ta hänsyn till detta och planera utifrån det. Bland annat måste kommuner se över sitt dagvattensystem och när staden förtätas måste grönytor och urbana våtmarker byggas, säger Magnus Mateo Edström.
Han anser att det är fullt genomförbart för en stad att växa, samtidigt som hänsyn till klimatanpassningar görs även om det kan medföra politiskt obekväma beslut.
– Det gäller att våga ta ytor från bilismen för att få till en hållbar lösning.
Sommaren 2018 utmärkte sig också som en extremt varm och torr sommar. Den extrema värmen höll i sig under flera veckor och påverkade hela samhället. Skolor och äldreboenden fick problem och i landet var överdödligheten på grund av värmen 700 personer. Skogsbränderna blev fler och jordbrukare tvingades att nödslakta djur.
– Livsmedelsproduktionen påverkas i allra högsta grad av klimatförändringarna, både lokalt och globalt.
Magnus Mateo Edström tar upp att ungefär 50 procent av all mat importeras till Sverige i dagsläget och att klimatförändringarna redan skapar "störningar i produktionen", på grund av extremväder och vattenbrist globalt. De nationella riktlinjerna är därför att öka den inhemska matproduktionen.
– Lokalt gäller det att rusta jordbruket för förändringarna och att värna jordbruksmarken, så att den inte bebyggs exempelvis.
En annan högst brännande fråga är den om dricksvatten, som påverkas av både torka och skyfall. Vid torka finns risk att vattnet sinar eller att produktionskapaciteten slår i taket. Vid skyfall finns risk för att föroreningar tar sig in i vattnet.
Bör östgötarna vara oroliga?
– Läget är allvarligt absolut, men det är ju poänglöst att ge upp. Vi måste helt enkelt jobba på två fronter. Dels med anpassningar, dels med att minska utsläppen, säger Magnus Mateo Edström och fortsätter:
– Men även om vi bromsar vår påverkan kommer de utsläpp som har skett historiskt ändå att påverka under en väldigt lång tid fram över.
Enligt SMHI, Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, kommer Östergötland oavsett att få ett klimat som är varmare, blötare och torrare framöver. Extremväder med värmeböljor, torka och skyfall blir vanligare.