Videon är inte längre tillgänglig
Skäggetorp, Linköping, våren 2011: Två grupperingar drabbar samman, polisen tvingas skjuta för att stoppa bråket och en oskyldig joggare mister nästan livet i en knivattack.
Om åtta månader friges Soar Gürbüz, 37, som dömdes på Asir-sidan efter sammandrabbningen.
– Jag har pekats ut som ledare för Asir men det är skitsnack. Asir har aldrig varit ett organiserat gäng och det finns ingen ledare, säger Soar Gürbüz i dag.
I tidigare artiklar om den organiserade brottslighetens utbredning i Östergötland, har Soar Gürbüz av poliser och privatpersoner beskrivits som ledargestalt för grupperingen Asir.
Soar Gürbüz dömdes till fyra års fängelse för grov misshandel vid tumultet i Skäggetorp. Han är för tillfället placerad på Kumlaanstalten. Flera andra utpekade gängledare har avböjt eller valt att inte svara på frågan om att medverka i intervju med tidningen. Soar Gürbüz väljer att medverka och tillbakavisar alla påståenden om att han skulle vara gängledare.
– Den respekt som jag får, får jag för den jag är och inte på grund av någon ledarposition, säger Soar Gürbüz.
Varför pekas just du ut som ledare då?
– Jag vet inte. Jag kan inte spekulera i det. De behöver väl någon som har ett rykte, jag hade ju ett rykte sedan tidigare. Det kan vara det. Jag passade in i bilden.
Vad är Asir då?
– Ordet betyder klan. Det var bara ett namn vi tog. Asir är en motvikt till andra gäng inne på anstalter. Det är en sådan värld härinne. En översittarvärld. Om man är svag, om man är ensam, då blir man angripen. Man måste tillhöra något och man måste vara krigisk. För ett sånt här ställe tar ifrån en allting, säger Soar Gürbüz.
Närmare tio år har han tillbringat i fängelse. I mars 2011 var Soar Gürbüz villkorligt frigiven med en återstående strafftid på drygt ett år. Han reste till Linköping. Anledningen var enligt honom att han inte kunde vistas i sin hemstad eftersom han oroade sig för att polisen skulle söka upp honom. Den dåvarande kriminalvårdschefen Lars Nylén hade i en intervju med Aftonbladet uppgett att Asir ägnade sig åt terroristverksamhet med koppling till Al Qaida vilket satte sökarljus på Soar Gürbüz.
På kvällen den 29 mars stämde personer med anknytning till grupperingen Black Cobra möte i Skäggetorp med personer från Asir, däribland Soar Gürbüz. Mötet urartade i slagsmål och knivbråk och en man på väg till träning attackerades oprovocerat och var nära att mista livet genom flera knivhugg. Soar Gürbüz dömdes tillsammans med två andra personer för grov misshandel av mannen.
Soar Gürbüz säger att det i dag inte är intressant för honom att tala om händelserna i Linköping.
Vi har pratat med flera personer som uttalar en oro för att gängbråk kan komma att eskalera i Östergötland de närmsta två åren i samband med att Soar Gürbüz och flera andra personer friges från fängelse. På frågan om motsättningar mellan Asir och Black Cobra säger Soar Gürbüz:
– Ska jag vara ärlig så är det här med Black Cobra ingenting i mina ögon. Ingenting som jag bryr mig om eller tänker på. Jag vet inte ens vad som händer där borta nu (i Östergötland, reds anm) och jag är inte intresserad.
I stället lägger Soar Gürbüz sin energi på att begära ut och samla dokumentation om Kriminalvårdens hantering av honom.
När vi intervjuar honom har han förflyttats efter 29 dagar i vad han kallar hårdisolering på Halls säkerhets-enhet. Enligt hans berättelse har anstalten ansett att han har ett hotfullt och ordningsstörande beteende.
– Mitt ordningsstörande beteende består i att jag ställer frågor och kräver svar angående ett anstiftande av slagsmål mellan mig och Bandidos president i Stockholm på Halls säkerhetsenhet, den 23 juni 2010.
– Jag ser fram emot om Kriminalvården skulle våga ta mina anklagelser till en rättssal. Jag ska avslöja deras lögner och brott, säger Soar Gürbüz.
Han menar att myndigheten Kriminalvården, med stämplandet av Asir och honom själv som en terroristorganisation, gjort sig skyldig till förtal. Han har startat en rättslig process med avsikt att driva fallet som enskilt mål i tingsrätten.
– Det har tagit mig flera år men jag har dokumentation på att de inte hade någon grund för det där, säger Soar Gürbüz.
På frågan varför Kriminalvården gjorde påståendena hänvisar Soar Gürbüz till en statlig utredning, klar 2005, som kunde ha lett till inrättandet av ett tillsynsorgan över Kriminalvården. För att slippa det skapades bilden av en myndighet som handlingskraftigt arbetade mot terrorism men behövde få behålla sin frihet utan insyn, hävdar Soar Gürbüz.
Soar Gürbüz är extremt kritisk till Kriminalvården som han kallar ”hycklande” och hävdar att ingen som avtjänar anstaltsstraff får hjälp att bli en bättre människa. Han räknar upp myndighetens tillkortakommanden: Det saknas behandlingar, yrkesutbildningar, psykologer, lärare, anstaltspersonal, arbetsuppgifter.
– Ändå tar Kriminalvården bra betalt. Enligt SOU 2008:71 kostar en cell 7 000 kronor per dygn. Här finns sex celler. Jag är ensam på avdelningen, alltså kostar jag 42 000 kronor per dygn.
I november 2014 kan Soar Gürbüz bli villkorligt frigiven. Vi frågar flera gånger under intervjun vad han tänker ska hända då.
– Jag kan inte ens tänka på det. Att förbereda för det, det går inte.
Vad menar du, att du inte orkar planera?
– Att sitta här och hoppas, och drömma, det skulle vara förkrossande. Ingen kan det härinne på anstalten. Att vara här tar ifrån dig mänskligheten. Dödar du inte mänskligheten i dig själv medan du är härinne, så är du chanslös. Många som kommer ut är vrak, blir narkomaner…
Vem är du när du kommer ut?
– Det här är det sjuka: Jag vet inte. För de krossar din kompass, de krossar din moral, ditt medlidande. Vem jag är när jag kommer ut, det får jag ta reda på när jag kommer ut. För härinne är jag ingen människa. De sätter mig ensam och matar mig genom en lucka i dörren.
Många skulle nog säga till dig ”skyll dig själv”. Du har ju begått grova brott och är dömd för det. Eller hur?
– Javisst, visst. Jag har inte sagt att jag inte ska sitta i fängelse. Och jag är ju härinne nu. Det jag menar är att jag är ingen terrorist som de har påstått om mig. Och nu sitter jag här med restriktioner, ensam, med åtta månader kvar. Det här ska vara min utslussning, jag ska planera för min frihet. Hur ska jag kunna göra det?
Soar Gürbüz tar exemplet med arbete. En vit inkomst underlättar för att komma bort från kriminalitet. Han säger att Arbetsförmedlingen i planeringssamtal gjort klart att deras stöd startar då han släpps ut från anstalten.
– Härinne ska de förbereda oss för arbete säger de. Hör här då. De tar hit en tvättsäck med strumpor som tar sju minuter att sortera. Jag placeras i en tom lokal med tre vakter som vaktar mig när jag rullar strumpor. Och det ska förbereda mig för arbete? Sånt avmoraliserar människor.
Gängledarna uttalar sig inte
Varken Hells Angels utpekade ledare i Norrköping, Peter Holfve, eller de utpekade Black Cobra-ledarna Mansour Balevasi och Shahin Amani vill uttala sig till media.
Som ett led i den granskning av kriminella gäng som Corren och Norrköpings Tidningar genomfört har frågor framförts till samtliga som av våra källor pekats ut som ledare i sina respektive gäng.
Här är några av de frågor vi ställde till HA-ledaren Peter Holfve:
Varför blev du medlem i Hells Angels?
Hur skulle du beskriva Hells Angels verksamhet?
Hur får Hells Angels i Norrköping in pengar för att finansiera hyra och andra utgifter?
Många känner stor rädsla för er organisation. Vad tror du det beror på?
Varför har du valt att utvandra?
Varför valde du att mantalsskriva dig i Estland?
Via sin advokat har Peter Holfve meddelat att: ”han är förhindrad att svara på frågor från media, oavsett vilket media.”
Shahin Amani, av poliskällor utpekad som ledare för Black Cobra, meddelar via sin advokat att han inte vill ställa upp på någon intervju och att det är oetiskt att publicera hans namn och bild.
Mansour Balevasi, även han av poliskällor utpekad som ledare för Black Cobra, vill inte heller uttala sig, men hävdar i telefonsamtal med ansvarig utgivare att han inte har något med Black Cobra att göra.