Numera finns hundar som tillsammans med sina förare jobbar som vård- eller terapihundar. Sverigedemokraterna Richard Svensson och Clara Aranda föreslår att hälso- och sjukvården i Östergötland ska införa sociala tjänstehundar i sin verksamhet. Social tjänstehund är ett samlingsnamn för hundar som arbetar tillsammans med sin förare åt funktionsnedsatta och sjuka.

Regionstyrelsen fattade på onsdagen beslut om att utreda om en studie av vård- och terapihundar kan genomföras. Dock föreslås inte att regionen i ett första steg bidrar ekonomiskt till en sådan studie. Den borde kunna genomföras med forskningsanslag resoneras det. Däremot, om det visar sig vettigt att bredda försöksverksamheten, då ska regionen avsätta medel.

Studien skulle kunna ge svar på om hunden påverkar patienters trivsel och tillfrisknande. Kan de bidra till lägre­ medicinering och ger de ­någon ekonomisk effekt? Det finns nämligen få studier av detta som håller god kvalitet och inga som visar att användningen av hundar ger ekonomisk vinst. Däremot finns belägg för att riskerna i form av allergier och infektionssjukdomar är små. Det framkommer av en översyn av vilka vetenskapliga bevis det finns på att hundarna gör nytta i vården. Den har gjorts av regionens metodråd.

Tidigt ute med insikten om att djur tillför gamla och sjuka mycket var för övrigt geriatrikern Barbro Beck-Friis, verksam i Motala och känd för bland annat lasarettsansluten hemsjukvård. På äldreboendet Baltzargården prövade hon redan på 1980-talet att ha en vårdhund bland de gamla, och det föll mycket väl ut.