Årets julklapp - fick bilen tillbaka

Historien om bilen som nästan försvann är värd att berättas. Den inleddes redan 1987.
? Jag hade bestämt mig för att på allvar ta upp kampen med Stig Blomqvist och Per Eklund när det gällde striden om medaljerna i back-SM och för att lyckas med detta bestämde jag mig för att köpa en konkurensduglig bil och det vassaste som fanns att få i branschen var en Ford RS 200, samma bil som Stig Blomqvist hade.
Efter många turer och många slantar kom bilen till Göteborg och Hasse kunde ta upp fighten.
- Det visade sig att satsningen var rätt. Jag blev både svensk och nordisk backmästare och hade fantastisk mycket glädje av bilen. Den motsvarade helt mina förväntningar, förklarar Hasse.
Utan tvekan handlade det om en värstingbil. En bil med fyrhjulsdrift och på 650 hkr. Ett monster på tävlingsbanan.
? Men sedan förbjöds de här bilarna i tävlingssammanhang och jag började fundera på vad jag skulle göra med bilen. Jag ville inte bli av med den.
Folk från Ford i England gästade Mantorp i tävlingssammanhang och då fick Hasse ett förslag.
? De erbjöd sig att ta med bilen hem till England och bygga om den till en gatbil. En ?Svenssonsbil? som jag skulle kunna köra med på allmäna vägar, berättar Hasse. En bil som skulle förses med belysning och värme och ett annorlunda avgassystem.
- Jag tände på idén och skickade med bilen till England och trodde på snabb retur. Men ingenting hände.
Hasse ringde och ringde men fick bara svävande svar.
? Säkerligen har det handlat om tusentals telefonsamtal genom åren, tror Hasse. Och massor av svävande svar.
1999 blev det fart på engelsmännen.
? De hörde av sig och undrade om de fick hyra bilen för en backtävling i Nya Zeeland som Stig Blomqvist skulle köra och de erbjöd mig att följa med som mekaniker. Givetvis nappade jag på den chansen, jag skulle i alla fall få se min bil.
Sagt och gjort, Hasse åkte med Ford till Nya Zeeland och fick naturligtvis alla försäkringar om att bilen skulle vara tillbaka i Sverige inom en snar framtid. Det var bara i stort sett bara en formsak när de kom tillbaka till England...
Men det här med formaliteter är tydligen en annnan grej i England och först efter massor av telefonsamtal och massor av kontakter står nu bilen hemma i verkstan i Östra Ryd.
? Visst har jag många gånger blivit fundersam och nästan givit upp hoppet och jag fick nästan för mig att engelsmännen trodde att jag skulle ge upp och sälja bilen, medger Hasse Möller. Men bilen är någonting speciellt för mig och jag ger mig inte så lätt.
Denna Ford RS gjordes i 200 exemplar.
? Min bil har nummer 145, redovisar Hasse och vad jag vet så finns det i dag väldigt få bilar kvar av den här modellen.. En norsk spekulant bjöd mig cirka en miljon i svenska kronor för något år sedan för bilen.
I dag är priset ett helt annat. När NT kollade så visade de sig att det såldes en liknande bil i England för någon vecka sedan för 156.000 pund.
- Ja har hyrt en släpkärra för bilen i fyra år, jag betalade 11 800 i försäkringspremie för att kunna frakta bilen hem från Göteborg, för mig är saken kristallklar. Bilen är helt enkelt inte till salu, slutar Hasse Möller