I 30 år har det funnits ett vänskapsband mellan orterna Östra Ryd och Mariupol.
– För många i Östra Ryd har det här kriget, som plötsligt är nära oss och på vår kontinent, berört oss extra. Det blir en särskild nerv eftersom många känner personer som bor där och har träffat dem, säger Anton Fagerstedt.
Själv har han kontakt med Ina Smikun varje kväll. 2009 var Anton Fagerstedt en av flera som besökte Mariupol och lärde då känna Ina Smikuns familj. Ina var då var i tioårsåldern. Hon och hennes syskon lyckades fly från staden och är nu i de västra delarna av landet. Nu har de ryska trupperna stängt alla möjligheter att komma ut. Syskonens föräldrar är några av alla som är kvar i staden och de lyckas inte få kontakt med dem.
– Hennes pappa ville inte lämna sin livsmedelsbutik som betydde så mycket för honom. Nu har ryskvänliga rebeller tagit över den och föräldrarna tvingades fly till kyrkan.
Betaniaförsamlingen i Östra Ryd har länge engagerat sig för Mariupol. Genom sitt vänskapssamarbete har de bidragit ekonomiskt till att bygga kyrkan. Idag är den skadad av alla bomber men trots det så har ett hundratal personer tagit sin tillflykt dit.
– De väntar på möjligheten att kunna fly men situationen är hård. De har varken el, vatten eller värme och det är frysgrader ute. Kyrkans fönster har krossats av tryckvågor från explosionerna.
Den mänskliga korridoren som utlovats flera gånger har aldrig fungerat. De ryska trupperna har lovat eldupphör men det har inte hållits.
– Det blir på ett annat sätt då man har personliga kontakter, människor som vi känner finns kvar där. Det finns ett starkt engagemang på vår ort, många bryr sig. Därför vill vi se vad vi kan göra.
– Vi vill inte gömma oss utan vi vill redan nu ta initiativ. Om Söderköping får en tilldelning av flyktingar så är Östra Ryd en bra plats för dem att bo på. Här finns både skola, förskola och mycket annat.
På torsdag kväll gör församlingarna i Östra Ryd en gemensam manifestation. Förhoppningen är att många på orten lockas till kyrkan och tar tillfället att tillsammans planera och prata om hur man vill gå vidare.
– En av frågorna är hur det ser ut med boenden. Finns det tomma hus eller lägenheter som kan erbjudas flyktingar. Vi har ett aktivt byalag och det finns en stor driftighet på orten.