Varken Natalia Bonilla eller Tomas Lundquist, stadsdelutvecklare hos Hyresbostäder, vill egentligen tala om siffror. Men Portalen har målet att 30 personer som finns i deras verksamhet ska ut i någon typ av anställning varje år.

– I juli var det 31 personer. Sen är det svårt att mäta resultat. Någon kan ha fått en kontakt som lett dem vidare. Någon kan ha börjat studera, säger Natalia Bonilla.

– För oss är det viktigt med mötena. Att den som finns i vår verksamhet får träffa människor som är etablerade i det svenska samhället. Sådana möten går inte att sätta siffror på. Men det kan leda till positiva saker på sikt, säger Tomas Lundquist.

Artikelbild

| Mål. Natalia Bonilla berättar att Portalen nått sitt mål för året med att få ut människor i någon slags typ av anställning.

Enligt Portalens egna siffror har ungefär "250 personer tagit sig från bidragsberoende till egen försörjning" sedan starten 2011. Metoden man använder kallas ABCD (Asset Based Community Development) och går i korthet ut på att individens styrkor och förmågor nyttjas för att hitta en egen försörjning.

– De flesta kan göra långa listor på vad man inte kan och vilka problem som du har. Vi vill vända på det här. Kan du berätta vad du är bra på har du bättre chans att lyckas att hitta din försörjning, säger Tomas Lundquist.

Enligt Natalia Bonilla finns det tre typer av arbetssökande som söker upp Portalen. Det är människor med arbetslivserfarenheter från yrken som inte längre är aktuella i Sverige. Det kan vara yrken där synen på yrket skiljer sig markant åt mot personens hemland och hur det är i Sverige. Den tredje gruppen är människor som aldrig varit anställda.

– Den andra gruppen brukar vara lättast. De har uppdaterat sig genom åren och har studievana. Den första gruppen måste tänka om. Det kan vara svårt. Den tredje gruppen är svårast. Men vi ställer alltid frågan om hur man vill försörja sig. Det är där vi börjar, säger hon.

Artikelbild

| Lätt och svårt. – Den som har läsvana har oftast lättare att anpassa sig till yrket i ett nytt land, säger Natalia Bonilla.

Nästa år är det val och redan nu verkar frågan om vem som är inne och vem som står utanför arbetsmarknaden bli en het fråga. Då vill politiker och makthavare se lyckade projekt där matchningen fungerat. Portalen räknas som ett sådant och studiebesöken lär bli många under nästa års valrörelse. Men har Natalia Bonilla och Tomas Lundquist funderat på varför Portalen fungerar för vissa och mindre bra för andra? Natalia Bonilla svarar:

– Det är klart att jag har tänkt på varför vi inte når vissa. Det där kan vi tala om länge. En del ser sig som offer, en del är inte riktigt framme i hur de vill försörja sig. Men samtidigt tänker jag på dem vi når. Det är ändå ganska många. Jag tror att framgången ligger i att människor kan känna sig trygga här, att du själv bestämmer hur du vill ha det. Det finns inga krav och alla får vara precis som dom är. Det är nog en del i att det gått så bra, säger hon.

Artikelbild

| I Hageby. Portalen har funnits som projekt sedan hösten 2011.

– Vi brukar ställa frågor om vad som är bra och mindre bra här. Männen brukar stapla upp mer mätbara saker. Men häromsistens var det en kvinna som uttryckte något helt annat. Jag tyckte att det var så bra det hon sa. Hon sa att "Här kan vi skratta", säger Tomas Lundquist.