Det 50 hektar stora området ingår i den naturvårdsbränning Holmen Skog AB regelbundet genomför. 50 hektar är mycket, 500 000 kvadratmeter eller cirka 71 fotbollsplaner.
Eftersom Holmen Skog är certifierade ska fem procent av föryngringsytan brännas under en femårsperiod, men då räknas även riktiga skogsbränder in. Den stora branden i Rippestorp 2008, då 200 hektar brann täckte alltså fem år av Holmens naturvårdsbränningar. 2014 var det dags igen.
En naturvårdsbränning skiljer sig ofta från en ”riktig” skogsbrand. I den bränns ofta allt ner, lågorna sveper hungrigt över området.
– En naturvårdsbrand är mer låg-intensiv, där brinner inte topparna på tallarna, berättar Sanna Strömberg, produktionsledare miljö vid Holmen Skog. Hon visar runt och ger svar på frågan hur det ser ut efter en brand, ett år senare.
– Om det inte brinner tar konkurrensstarka arter över, som granen. Den tränger in överallt. När det brinner ändras konkurrensförhållandet. Medan granen försvinner med ett swosch i lågorna klarar sig tallen bättre med sina höga kronor och tjockare bark. Efter branden har en stor yta frilagts och ger nya arter möjlighet att etablera sig, berättar hon.
Björk, tall, asp är några som snabbt tar plats.
En del tallar dör och om något år kommer det att vara betydligt fler döda träd, både stående och liggande. De blir boplats åt mängder av insekter, som i sin tur blir näring åt fåglar, till exempel hackspetten.
Där ligger den främsta orsaken till att naturvårdsbränningarna, att gynna de arter som är direkt beroende eller gynnas av skogsbränderna.
Omedelbart efter en brand är de flesta djuren borta från området, men bara några timmar efteråt kan de första insekterna dyka upp. Ett 40-tal insekter är direkt brandberoende och ytterligare 100-tals gynnade.
Av de växter som är direkt beroende är brand- och svedjenävan vanligast. Några sådana hittar vi inte.
– Om det blommande gjorde de nog redan förra sommaren, säger Sanna Strömberg.
Inte heller hittar vi några av de typiska insekterna som större svartbagge och tallkapuschongbagge.
– Vi har inte gjort någon insekts-inventering, så jag vet inte hur vanliga de är, säger Sanna.
Förr i tiden skötte naturen det här själv. Då brann en procent av skogen varje år. Nu, när vi blivit duktiga på att stoppa elden, brinner 0,001 procent.