Det är svårt att inte slås, eller hänföras, av det uppenbara när man rullar in i Kullabygden. Blicken irrar bort över åkrar och ängar åt ena hållet, och åt andra kryper vågorna över stränderna med Själland i disig horisont. Sen reser det sig. Det där berget som gör just den här delen av Skåne till en upplevelse bortom vidsträckta fält, gulliga korsvirkeshus och sandstrandsbad. De senaste åren har initiativen bubblat i bygden och ryktet om dess gastronomiska och äventyrliga tillgångar har spritt sig långt utanför både kommun- och landsgräns.
Känt för keramiken
Den gamla bruksorten Höganäs har varit vida känd för sin keramik i mer än hundra år. Även om leran inte längre plockas ur skånsk jord, och delar av den ursprungliga produktionen flyttat till Asien, lever den keramiska traditionen starkt kvar i området. Duktiga kreatörer fortsätter att lockas till bygden och det finns många ateljéer och gallerier att besöka. Keramiken som signum har dock fått konkurrens, eller ska vi säga sällskap, på senare tid. I de gamla keramiklokalerna sprider sig nu doften av stenugnsbakat bröd, färska kryddor och nylagad lunch. Saluhallen, som slog upp portarna för två år sedan är ett komplett paradis för alla matälskare. Ambitionen att vara ett ”gastronomiskt nav” där bygdens alla läckerheter samlas under ett och samma tak har satt fokus på områdets rika matkultur. Halvön är fullkomligen strösslad av anrika restauranger, gästgiverier och kaféer, och har nu kompletterats av flertalet vingårdar, ett ölbryggeri och så destilleriet där Sveriges första calvados – Kulladosen – blir till. Om sommaren ordnas vinprovningar på gårdarna, och natursköna matvandringar som knyter hop bygdens kulinariska och kulturella historia med de lokala matproducenternas delikatesser.
Egna ingredienser
Saluhallens populära buffé, som serveras kring toppen av en brännugn en trappa upp, tillagas av ingredienser från den egna butiken. I trälådor längs tegelväggarna samsas tomater från Viken, sparris från Nyhamnsläge, ägg från Bräcke, och i disken lammkött från Jonstorp och alla sorters ostar. Vi tar ett varv och provsmakar lokala potatischips, pumpabröd med rostad mandel- och ruccolapesto, och toppar med en bit rökt lakrits. Här är behagligt svalt, dunkelt, hippt, och vi är tydligen inte de första som fäller omdömet: ”Det känns som New York, med en air av upper east side ...”
Längs kusten mot Mölle löper en gammal järnväg, numer en cykelväg, genom de små samhällena Nyhamnsläge och Lerhamn. För drygt hundra år sedan tuffade tåg fulla av tyska badgäster den här vägen, och i Mölles lilla hamn angjorde ångbåtar från Köpenhamn. De fashionabla turisterna vallfärdade hit för att uppleva den frigjorda atmosfären och bada på Sveriges första gemensamhetsbad. Iklädda randiga baddräkter som inte skylde varken anklar eller knän, badade män och kvinnor tillsammans på Ransviks steniga strand, och ryktet om ”Synden i Mölle” spred sig ut i Europa. Det pittoreska fiskeläget Arild på andra sidan halvön hade ett mer sedligt rykte med aristokratiskt familjeliv och konstnärskolonier. För den som vill ta det riktigt piano finns inget bättre recept än att strosa mellan de pittoreska korsvirkeshusen och mixa smaken av glass med doft av havsbris och fiskebåt.
Välbesökt naturreservat
Mölles vita bebyggelse klänger på Kullabergs sluttningar och vad som är ett av Sveriges mest besökta naturreservat ligger blott en promenad bort. Eller promenad och promenad, berget erbjuder långt mer än fridfulla spatserturer genom neongröna bokskogar till fåglarnas kvitter. På den norra, något vildare, sidan av berget kan du klättra ner till konstnären Lars Vilks omstridda konstprojekt Nimis. Den steniga viken har ropats ut till ett eget land – Ladonien – och högst upp i ett av de av drivved hopspikade tornen kan du se kvällssolen rulla ner för bergskammen.
Du kan även golfa, springa, klättra och rida på berget, eller varför inte vandra den nya EU-certifierade Kullaleden som sträcker sig 70 kilometer från Helsingborg, via Kullaberg till Utvälinge.
Svårslagen utsikt
Från Mölle går gratisbussar upp till den nyss upprustade Kullens fyr och det nybyggda Naturum på bergets spets. Utsikten är svårslagen och platsen har blivit för Kullaberg vad Saluhallen är för maten; en knutpunkt. Här vävs kunskapen om den unika naturen samman med kaféverksamhet, äventyrssport, grottvandringar, fyrfester och tumlarsafari. Fyren har återställts i 1930-talsanda och på väggarna hänger historier om skeppsbrott, hjältemodiga räddningsinsatser och förhäxande legender. Mest känd är historien om Kullamannen, en stjärntydare med övernaturliga krafter som dömde skepp mot undergång utanför udden. Myterna och berättelserna får fantasin att skena inför de dramatiska klipporna, och även om det inte känns helt rätt att önska sig annat än sol på semestern, måste en rejäl storm vara det ultimata sättet att uppleva Kullabergs urkraft.