Det är full fart i den gamla ladugården på Ormestorp gård där snickeriet inryms. I dag ska flera bänkar hämtas som ska till RFSU:s kongress i Umeå, och allt är inte klart än. Men Marie och Magdalena tar sig ändå tid att slå sig ner och prata. Företaget de driver heter Madam snickeri & restaurering och är nischat mot specialsnickeri. Förutom platsbyggda möbler, och restaurering och konservering av möbler, gör de också mycket uppdrag för film, teater och konst. Ungefär hälften av deras uppdrag är i Stockholm, där de har mest kontakter, men målsättningen är att få fler jobb i närområdet.
Det hela började för 13 år sen med att Marie tillsammans med tre vänner köpte ett sommarhus i Sankt Anna. Ingen av dem hade någon koppling till trakten. När hon sen började utbilda sig till möbelsnickare på Carl Malmstens Furniture studies lärde hon känna Magdalena som utbildade sig till konservator.
– Vi började samarbeta och göra projekt ihop. Vi var här både på helger och somrar, säger Marie.
Hon lärde också känna familjen Bergström-Hartmann som äger Ormestorps gård, och det var de som 2012 erbjöd henne att starta snickeri i deras ladugård. Marie tackade ja, och Magdalena hoppade på tåget.
– Jag tände på idén om ett snickeri tillsammans. Jag tyckte om trakten och kände att jag hade gjort Stockholm, säger Magdalena.
Sen dess har mycket hänt i bygden och båda känner att det nu är en positiv spiral i form av inflyttning och företagande i Sankt Anna.
– Det är mycket kulturarbetare och hantverkskunniga som har flyttat hit. Om det bara fanns bättre internetuppkoppling skulle fler kunna jobba här ute och då skulle ännu fler flytta hit.
De berättar att de blivit väl bemötta och att de vill fortsätta verka i den andan. De samarbetar med lokala företagare och ambitionen är att själva kunna bidra med fler arbetstillfällen, bland annat genom ett kommande projekt med Söderköpings kommun. Efter inspiration från Retuna återbruksgalleria ska de samla in gamla möbler i en återbrukscontainer på Hjelmsborg.
– Vi har redan en container där sen ett tidigare projekt. Nu vill vi få folk att ställa dit saker i stället för att slänga dem, säger Marie.
Möblerna ska de sen laga och sälja vidare.
– Vi kommer att öppna en möbellada här ute som ska ha öppet en dag i veckan till en början, för att testa verksamheten.
Förutom att de brinner för bygden är miljön något som är viktigt för dem. Träet de använder är till 90 procent svenskt och en del av det kommer från skogen runt Ormestorp. Återbruk gäller i det längsta.
– När vi bygger kök till exempel jobbar vi hårt för att få kunderna att spara det som går. Vi har gjort oss själva arbetslösa några gånger, säger Magdalena och skrattar.
De försöker få så lite spill som möjligt av det trä de använder, och tillverkar ett eget skivmaterial av det som blir över. De sista spillbitarna går till eldning i deras egna hus eller till den fliseldning som värmer upp snickeriet.
– Det blir vårt eget kretslopp, det känns väldigt härligt, säger Marie.
Det är dock inga liv i lyx de har valt. Magdalena bor i ett torp utan rinnande vatten och Marie hade fram tills nyligen saknat toalett inomhus. Även om det kan vara tungt på vintern är det inget de ångrar.
– Det är mycket dyrare att driva en verksamhet i Stockholm och att vi kan hålla kostnaderna nere gör att vi kan leva ett bättre liv. Vi behöver inte jobba dygnet runt för att betala räkningar. Vi kan välja att göra de projekt vi tycker är roligast, det är den stora vinsten med att vara här, säger Marie.