På Hindö i Sankt Annas skärgård finns 30 tackor hos Britta och Lennart Andersson. Alla tackor har fått sina lamm utom en som väntar med sin stora mage. I hagen springer de små vita och svarta lammen omkring tillsammans med tackorna. De klättrar upp på de stora höbalarna för att stå ovanpå och äta.
– Vi lyckades få hit en bagge av rasen Dorper, därför är många av lammen är lite fläckiga. Det är en väldigt bra ras med sydafrikanskt ursprung, berättar Lennart Andersson.
Några tackor och lamm står inne. Det finns några fler moderslösa lamm men de har förlorade sina mammor senare i livet så de klarar sig bra med kraftfoder och hö.
Men det gjorde inte lilla Tess, som förlorade sin mamma direkt. De första dagarna fick Tess bo inne i farstun i bostadshuset. Hon får mjölk i nappflaska fyra gånger om dagen under de tre första levnadsveckorna.
– Det är viktigt att det inte är för stora hål i nappen, då dricker hon för häftigt. Det måste vara mindre hål precis som med småbarn. Så man måste ha lite nerver och sitta med henne en stund tills hon har druckit färdigt, säger Britta Andersson.
– Men sedan måste hon bli får också, så redan efter några dagar fick hon flytta ut till de andra tackorna och lammen.
Tackorna klarar sig oftast själva. Men makarna Andersson är ofta med för säkerhets skull och alltid då det gäller en ungtacka.
– Det var tråkigt att se Tess mamma. Hon fick kramper och jag tror det var som en havandeskapsförgiftning, säger Britta Andersson.