250 års brandhistoria i en backe i Simonstorp

Brandkårsmuseet i Simonstorp ger en unik bild av svenskt brandförsvar under mer än 250 år. Det äldsta brandredskapet är från 1750.

Nej, det är inte Darth Vader från Stjärnornas krig, utan en rökdykare från 1875.

Nej, det är inte Darth Vader från Stjärnornas krig, utan en rökdykare från 1875.

Foto: Gavér Börje

Simonstorp2008-10-11 00:15
Simonstorp kommer aldrig att bli en stor turistort, trots vackra sjöar och djupa skogar. Men Brandkårsmuseet borde ha fler besökare än de 1 000 till 1 500 som kommer varje år. - Det är en bra siffra, men för få för att det ska gå ihop sig, säger Sammey Björck, ordförande i den ideella förening som driver museet. Med sin bakgrund som åkare är han en av få som inte har något förflutet som brandman.Dyr marknadsföring
Någon omfattande marknadsföring har föreningen inte råd med. En skylt uppe vid 55:an lockar säkert in en del spontana besökare. Grupperna kommer mer planerat.Brandkårsmuseet ligger längst in i Simonstorp, omgivet av skog. Det är väl skyltat. Fram till 1997 hade civilförsvaret sitt förråd här och har fortfarande så mycket grejer kvar att de står för elen.Två gamla brandmän, Tage Johansson och Alf Nilsson, kände till att lokalen stod tom och började fundera på om det inte skulle gå att flytta över gamla föremål som fanns vid brandkåren och stadsmuseet hit. Efter snabba insatser kunde museet invigas redan sommaren 2002. Nu finns där en imponerande samling gamla hästdragna fordon, bilar från 1908 och framåt och mängder av andra saker. Man kan även se hur brandmännen varit klädda i gamla tider.Hela städer brann ner
Alla motorfordon utom ett går att köra. Längst in i museet finns en verkstad. När NT var där höll Lennart Emericsson och Bengt Andersson på och fixade bromsarna på en Volvo 341, årsmodell 1958.Skyltar berättar om föremålen, men Anders Johansson, tidigare bland annat brandchef i Finspång, kan ge en bild av svenskt brandförsvar från 1200-talet och framåt.När han berättar om och visar de gamla hästdragna fordonen, där kedjor av människor med hinkar var grunden för släckningen, förstår man allvaret i en brand för bara 100-talet år sedan.En brand i en stad bestående av trähus innebar ofta att hela staden brann ner. Det släckningsarbetet då inriktades på var att riva runt brandhärden för att hindra spridning. Ofta förgäves.- Nästan alla svenska städer har brunnit ner minst en gång, säger Anders Johansson.Går vi tillbaka till 1600-talet och ännu äldre tider var det främst svabbar, kvastar som blötts i vatten som var släckningsredskapet. Först år 1653 inrättades stadsvakt samt kvartermästare med uppgift att organisera brandsläckning i Norrköping.Norrköping väl framme
Under 1700-talet började det arrangeras mer organiserat brandförsvar med bland annat fast anställda stadsvakter i Stockholm. Brandbevakning skedde från kyrktorn. Från 1700-talet (eller äldre) finns i museet en brandspruta helt i trä.Norrköping låg väl framme och fick som andra stad i landet, efter Göteborg, en yrkesbrandkår 1875. Då hade staden haft en frivilligkår sedan 1833.Det finns fler brandmuseer i Sverige än Simonstorps, men enligt Anders Johansson är de oftast lokalt inriktade.- Här har vi tagit på oss att visa utvecklingen i hela Sverige. Föreningen har ett 100-tal medlemmar. Deras avgifter, entréer och försäljning av böcker, fika med mera ska klara ekonomin. Det är ett imponerande arbete som utförs i en skogsbacke i Simonstorp.
Del 3
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om